Idag är det vanligt att co-coaching används ledare och chefer emellan för vidareutveckling. Chefen bär ofta det coachande ansvaret att säga till vad som ska göras, men vad händer om co-coaching används på medarbetarnivå för att utbyta erfarenhet och få klarhet i problem? Denna fråga var grunden till studien. Det har varit svårt att hitta liknande insatser med denna forskningsfråga, att genomföra co-coaching på medarbetarskapsnivå på en arbetsplats. I denna uppsats undersöks co-coaching mellan kollegor. Syftet med denna studie var att undersöka beskrivningar av co-coaching i ett tidigt skede och hur en påbörjad co-coachingsinsats påverkat deltagarnas handlingsförmåga på arbetsplatsen efter att de provat på att coacha varandra i fyra veckor.

Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod där empiri har samlats in genom att intervjua sex operativa ledare på en stor organisation i Göteborg. Intervjuerna har spelats in och sedan transkriberats samt analyserats utifrån en tolkande tematisk innehållsanalys med nyckelordskodning. I studien har jag valt att använda mig av en teoretisk referensram om empowerment i samhällsteorin och socialt stöd samt tidigare forskningsstudier om co-coaching.

Studien visade att de som deltog överlag känner sig positiva till co-coaching men att det är tidskrävande. Utifrån deltagarnas beskrivningar om co-coaching uppfattas metoden som stärkande för medarbetarna. De teman som behandlas i resultatet i studien är: relationen är viktig, erfarenhetsutbyte, det är tidskrävande samt ny förståelse till handlande.

Today it is common to use a method called co-coaching between leaders and managers to exchange experience. The standard hierarchy at a workplace is that the leader/manager has the main responsibility for coaching the staff. What happens if co-coaching is used at employee level to exchange experience, discuss current problems or upcoming changes? The question above was the base of the study. However, it has been difficult to find similar studies with this particular research question, to carry out co-coaching on the employee level. This paper examines co-coaching further between colleagues by examining the descriptions of co-coaching at an early stage and how this co-coaching affected the participant's ability to act in the workplace after they tried to coach each other during four weeks.

The essay is based on a qualitative method where empirical data were collected by interviews with six operational leaders working at a large organization in Gothenburg. The interviews were recorded, transcribed and analyzed from an interpretive thematic content analysis of key coding. The study uses a theoretical framework of empowerment in social theory and social support as well as previous studies done on the subject co-coaching.

The result of the study showed that those who participated in general feel positive about co-coaching but have concern about the amount of time spent on this. Based on the participant's descriptions, the co-coaching method is perceived as empowering for the employees. The topics covered in the discussion of this study are; the relationship is important, experience exchange, it is time consuming and new understanding into action.