Arbetsmiljöverkets AFS 2015:4 är centrerad kring de problem som kan uppstå när anställda upplever att arbetslivet negativt influerar privatlivet. Inom psykologin kallas denna konflikt för work-family conflict, och konflikten består av två dimensioner; arbetslivets negativa influens på familjelivet (Arbetsliv-Privatliv), och familjelivets negativa influens på arbetslivet (Privatliv-Arbetsliv). Denna studie har dels undersökt möjliga antecedenters samband med graden av upplevd work-family conflict, och dels om work-family conflict kan ha ett samband med hur en individ upplever sin allmänna hälsa. Respondenterna i studien bestod av 302 tjänstemän (53% kvinnor) som arbetade inom samma logistikföretag. Studien hade en kvantitativ ansats där respondenterna besvarade en enkät som var en sammansättning av välanvända mätinstrument; Copenhagen psychosocial questionnaire version II (COPSOQ II), en moderniserad översatt version av Neteymayer et al.'s (1996) frågeformulär, och Quality marriage index (QMI). Multipel linjär regressionsanalys visade att de sex undersökta antecedenterna tillsammans förklarade 20% av variationen i dimensionen Privatliv-Arbetsliv, respektive 21% av variationen i dimensionen Arbetsliv-Privatliv. Det fanns en stark korrelation mellan variabeln Allmän hälsa och graden av konflikt mellan Arbetsliv-Privatliv (r = -.62), vilket innebär att det finns ett negativt samband mellan svenska tjänstemäns självupplevda allmänna hälsa och i hur stor grad de upplever en konflikt mellan Arbetsliv-Privatliv.

Arbetsmiljöverkets AFS 2015:4 is focused on the problems that can occur when employees experience that their work-life has a negative impact on their familylife. In the world of psychology this experience is called "work-family conflict", and the conflict consists of two dimensions; work interference with family, and family interference with work. This study had two major study subjects; possible antecedents and their correlation with work-family conflict, and if the experience of work-family conflict has an association with how persons experience their own health. The respondents consisted of 302 Swedish white-collar workers (53% women) who worked for a logistics business. The study had a quantitative method where the respondents answered a survey, which was made from several well used instruments; Copenhagen psychosocial questionnaire version II (COPSOQ II), a modernized and translated version of Netemayer et al.'s (1996) survey, and Quality marriage index (QMI). A multiple linear regressions analyzer showed that the six antecedents explained 20% of the variance in the dimension Privatliv-Arbetsliv (family interference with work), and 21% of the variance in the dimension Arbetsliv-Privatliv (work interference with family). The study found a strong correlation between the variable Allmän hälsa (eng: General health) and Arbetsliv-Privatliv (r = -.62). This indicates that there is a negative association between Swedish white collar workers self experienced general health and the grade of Arbetsliv-Privatliv conflict they experience.