Syftet med uppsatsen är att stödja arbetsgivare i svenska organisationer att uppnå regeringens uppsatta mål med en långsiktigt låg sjukutveckling i landet (Regeringsbeslut, 2015). Problemet är att inga förlag på strategier har angivits till arbetsgivare, utan endast målet som skall uppnås. Jöhnk (2015) och Liukkonen (2002) betonar vikten av att finna ett orsakssamband bakom sjukfrånvaron och Svensson m.fl. (2007) anser att ett hållbart perspektiv ofta saknas i regeringens åtgärdsprogram. En ökad ohälsa är därför en effekt som kan uppstå utan ett hållbart tänk (Aronsson m.fl. 2000 & Bergström m.fl. 2009). Hälsobokslut är en bra metod för att utveckla ett orsakssamband men en kunskap kring arbetet krävs (Liukkonen, 2002) och för att nå en hållbar utveckling av hälsa är bland annat delaktighet en viktig aspekt att inkludera (Svensson m.fl. 2007 & Liukkonen, 2002). Förslag på innehåll i ett hälsobokslut finns tillgängligt för arbetsgivare (Aronsson m.fl. 2003) men hur det skall genomföras för att uppnå en hållbarhet upplevs något motsägelsefullt (Liukkonen, 2002 & Nilsson m.fl. 2011). Därför har författaren till denna uppsats valt att fokusera på hur ett hälsobokslut kan genomföras som ett HR(Human Resources) -strategiskt verktyg för att uppnå en hållbar utveckling av hälsa och ekonomi. Uppsatsens resultat grundas på ett icke-positivistiskt synsätt och en abduktiv ansats, med tidigare forskning som utgångspunkt. Den empiriska insamlingen består av en fallstudie i en mindre svensk kommun, där ett hälsobokslut har använts som HR-strategiskt verktyg, genomfört av uppsatsen författare. Genomförandet beskrivs i uppsatsen men även en undersökning av medarbetarnas och ledningens upplevelse kring arbetet, då de har varit delaktiga. Både kvalitativa och kvantitativa insamlingsmetoder har skett för att kunna generera olika perspektiv på grund av det icke-positivistiska synsättet. Vissa förändringar under studiens gång har dock lett till att vissa bortfall har skett i insamlingsmetoden, vilket främst skapade problem med att förstå ledningens uppfattning ur olika perspektiv. Efter en analys av empirisk och teoretisk data kunde dock slutsatser dras om att den empiriska modellen av ett HR-strategiskt hälsobokslut kan generera hållbar utveckling av hälsa och ekonomi. Dock poängterar författaren, utifrån sitt synsätt, att uppsatsens syfte är att skapa en vägledning och en ökad förståelse hos arbetsgivare. Modellen bör därför anpassas efter respektive verksamhets behov och kontext.

The purpose of this paper is to support employers in Swedish organizations to achieve the government's goals with a long-term low sick leave in the country (Regeringsbeslut, 2015). The problem is that there are no published strategies set for employers, just the goal and that is an issue. Jöhnk (2015) and Liukkonen (2002) emphasizes the importance of finding a causal relationship behind absenteeism and Svensson at.al. (2007) believes that a sustainable perspective often lacking in government action. An increase in ill health is an affect that can occur without a sustainable mindset (Aronsson at.al. 2000 & Bergström at.al. 2009). Health accounting is a good method for developing a causal relationship, but a knowledge surrounding the work required (Liukkonen, 2002) to achieve sustainable development of health is participation it is an important aspect to include (Svensson m.fl. 2007 & Liukkonen, 2002). Suggested content of the health accounts are available for employers (Aronsson at.al. 2003) but how it will be implemented to achieve sustainability is perceived somewhat contradictory (Liukkonen, 2002 & Nilsson at.al. 2011). Therefore, the author of this essay has chosen to focus on how health accounts can be implemented as an HR (Human Recourses) –strategy tool to achieve sustainable development of the health and economy. Thesis results are based on a non-positivist and abduktiv approach, whit previous research as a base. The empirical collection consists of a case study in a small Swedish public administration, where the health accounts has been tested as an HR-strategic tool, implemented by the essay writer. The implementation is described in this essay as well as the survey of employees and management experiences about the work, they have also been involved. Both qualitative and quantitative data has been collected, to generate different perspectives based on the non-positivist approach. Some changes during the study has led to some failure in the method design, which has caused problems in understanding managements view from different perspectives. After an analysis of the empirical and theoretical data, the conclusion of the empirical model of the HR-strategic health accounts can generate sustainable development of health and economy However, the author point out, that the basis of its approach, is the purpose of the essay to create a guidance and a greater understanding of employers. The model should be adapted to each organizations needs and contexts.