Det finns en bekräftad slutsats av tidigare forskning att det existerar skillnader mellan flickors och pojkars intresse till naturvetenskap. Det har även visat sig hur intresset skiljer sig mellan könen på så vis att flickor tenderar att ha ett lägre intresse än pojkarna för de naturorienterande ämnena. Intresset i sig är inte bara lägre hos flickorna utan det tenderar även att variera. Därför har det fallit naturligt att frågeställningen som behandlas i den här studien handlar om elevers intresse. En annan aspekt som studien baseras på är utifrån ett lärarperspektiv. Lärare ställs inför att skapa en lärorik, trivsam och planerad undervisning. Men även ha hänsyn till varje enskild elev och arbeta genusmedvetet. Därför kändes det givet att undersöka hur lärare arbetar för att öka elevers intresse i naturvetenskap. En del av syftet med studien är att undersöka ifall det finns en skillnad i intresset mellan pojkar och flickor i mellanstadiet och i så fall hur. Syftet med den andra delen är att besvara hur lärare arbetar för att elevers intresse ska öka. I studien användes två olika metoder, en kvantitativ i form av enkäter samt en kvalitativ i form av intervjuer. Enkäterna gjordes med mellanstadieelever på två olika skolor, i tre olika klasser i Västra Götaland och intervjuerna gjordes med tre olika verksamma mellanstadielärare på tre olika skolor också i Västra Götalandsregionen. I resultatet av enkäterna visade det sig att det finns en skillnad mellan pojkars och flickors intresse till NO-ämnet. På så vis att flickor i större grad än pojkar vill ha mer biologi och pojkarna vill ha mer kemi än flickorna. Det som visade sig vara utmärkande i resultatet av enkäterna var att procentuellt fler flickor än pojkar föredrog fysik. Resultatet av intervjuerna visade att lärare arbetar med konkret material, att koppla ämnet till elevens vardag och att ha en god och sund inställning, eget engagemang och intresse för ämnet själv för att öka elevens intresse för ämnet. Sambandet med dessa två frågeställningar är att lärare kan arbeta genusmedvetet i sitt klassrum på flera olika sätt men det handlar också om vilka erfarenheter och vilket intresse eleverna får med sig hemifrån. Så lärare kan möta eleverna halvvägs med sitt genusmedvetna arbetssätt men den andra halvan är beroende av vad som sker hemifrån och på elevens fritid. Kort och gott så kan det som sker hemifrån också göra att intresset kan skilja sig mellan pojkar och flickor.