Basel III introducerades 2010 med ett huvudsakligt syfte att höja kvaliteten och kvanti-teten på kapital samt att ta hänsyn till betydligt fler risker än vad regelverket tidigare gjort. Idag ställs det hårdare krav på bankers kapital och eftersom regelverket påverkar alla banker kommer inte sparbankerna att kunna undgå denna reglering. I och med att Basel III fortfarande är i en implementeringsprocess finns det ingen tidigare forskning som berör hur regelverket påverkar sparbanker. Vi har valt att dra paralleller från den forskning vi har tagit del av mellan mindre utländska banker till svenska sparbanker. Syftet med vår studie var att få kunskap inom implementeringsprocessen gällande Basel III-regelverket för sparbanker. Vi ville även undersöka vilka problem som uppkommer med implementeringen för sparbanker. Vår undersökning har begränsats till tre sparban-ker samt Riksbanken och vi ville undersöka deras syn på regelverket. Detta för att se vilka möjliga implementeringsproblem som finns och granska konsekvenserna av regel-verket. Riskhanteringen har ökat bland sparbankerna och överlag är de positiva till ut-vecklingen av riskhantering. Detta innebär dock att de har behövt lägga betydligt fler resurser på detta, vilket har medfört högre kostnader. Implementering av Basel III har inneburit höjda krav på kapital och för sparbanker är det svårare att bygga mer kapital eftersom de enbart kan öka kapitalet genom vinster. Sparbanker är dock väldigt solida och klarar därför av kapital- och likviditetskraven med en god marginal. En ekonomisk aspekt, förutom högre kostnader för banker, är att regelverket kan leda till att vissa kundgrupper blir nedprioriterade när kraven på hårdare riskhantering fortsätter att öka. Om antalet mindre banker skulle minska samtidigt som inträdesbarriärerna ökar finns risken att regelverket kan ha negativa effekter på konkurrensen mellan banker.