Inledning: Nya teknologiska landvinningar inom en rad områden har skapat ett i hög utsträckning digitaliserat modernt samhälle. Skolan förväntas följa samhällets utveckling och Skolverket har markerat att IKT (informations- och kommunikationsteknik) är ett prioriterat arbetsområde. Trots direktiv och satsningar så finns det dock indikationer på att digitaliseringen på skol- och lärarnivå är förknippat med viss problematik. Syfte: Syftet med undersökningen är att undersöka hur svensklärare talar om digitala inslag i undervisningen och vilken funktion dessa anses ha pedagogiskt, samt att undersöka huruvida skolans digitaliseringsprocess uppfattas som en integrerad del av svenskämnet.Metod: Studien utgår från en fenomenologisk ansats, och individuella intervjuer har genomförts med sju svensklärare på högstadienivå. Utifrån frågeställningarna konstruerades ett frågebatteri som utgjorde grunden för intervjuerna. Därefter har relevanta mönster i respondenternas svar identifierats och sammanställts i avgränsade områden som analyserats utifrån den fenomenologiska teoribildningen.Resultat: Respondenterna framförde en stark tro på digitaliseringens pedagogiska potential, och skolans relation till samhället betonades frekvent genom intervjuerna. Eftersom samhället är digitaliserat så måste därmed skolan också vara digitaliserad, och en svensklärare idag måste använda digitala inslag i sin undervisning. Denna ambition möter dock problem i form av förutsättningar. Tidsbrist och brist på resurser, samordning samt stöd upplevs försvåra svensklärares uppdrag att arbeta digitalt. Det är således svårt att i undervisningen ta tillvara på den stora potential som tycks finnas i digitaliseringen. Studien visar också att det finns olika definitioner av begreppet 'digitalisering'. Det kan antingen vara nya tekniker som erbjuder effektivare undervisning, ett samhällsparadigm som skolan ska förhålla sig till alternativt ett socialt utjämnande verktyg. Digitaliseringen tycks således vara förknippat med stor potential men även stor problematik. Att det heller inte tycks finnas en tydlig definition av själva begreppet kan även leda till ojämn och annorlunda digitalisering i olika skolor. Därutöver upplevs även skolor ha olika stora möjligheter att arbeta digitalt på. Kontentan är att det tycks råda en heterogen digitalisering i svenskämnet i de svenska skolorna

This study investigates teachers' experiences of and thoughts on the ongoing digitalization in relation to the Swedish school subject. More specifically, the study's aim was to learn how and why teachers are using alternatively not using digital tools in their teachings and relate this to their conceptions of the Swedish school subject itself. Interviews were accordingly conducted with a total of seven teachers currently teaching Swedish in upper level secondary school to gather the information neccessary to draw conclusions. The respondents conveyed a unified opinion that a teacher today has to use digital tools to some extent in their teachings. It was believed that schools could benefit greatly from the digitalization and was thus connected to very high expectations. The school's role as part of a local society as well as a global world was mentioned frequently, and consequently the school's need to follow the same development as the rapidly digitalizing society was stressed. However, despite this positive view, a number of perceived problems were conveyed too. Lack of time, resources and support for the teachers are making it difficult to actually convert the expectations to reality. This appears to, combined with the fact that different schools are differently equipped, create a very heterogeneous digitalization in Swedish schools. Interstingly, the study also revealed that there were no clear definition of the term 'digitalization'. It seemed that it could be perceived as either technological inventions, a paradigm shift in society or as tools for social equalization. In the first perception, digitalization means new technical devices which, when used appropriately in the classrom, enables teachers as well as pupils to learn more effectively. The second perception is based on the relation between the school and the society. Since the society and, in a wider sense, the world is digital, the Swedish subject as part of the school needs to mirror this fact. The third perception sees digitalization, through its possibility to combine several media, as a way to enable pupils with various learning techniques to partake in teaching experiences on more equal terms.