Bakgrund: Den här studien har sin grund i PISA:s (Programme for International Student Assessment) och PIRLS:s (Progress in International Reading Literacy Study) undersökningar som visar på ett sjunkande resultat gällande svenska elevers läsförståelse (Skolverket, 2012, 2013). Resultatet från de två internationella undersökningarna visar på ett antal faktorer som kan ha bidragit till att elevernas läsförståelse ser ut som den gör idag och det är därför av intresse att se hur forskningen beskriver läsförståelsen och läsförståelseundervisningen. Läsförståelsen har dessutom en framträdande plats i läroplanen och det uttrycks att eleverna ska få en medveten undervisning i läsförståelse och lässtrategier. Den undervisningsform som har den mest framträdande platsen i läsforskningen i dag är den explicita undervisningen. Eleverna behöver en medveten och utvecklande undervisning i läsförståelsen för att de ska kunna utvecklas och lära sig. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, där ett socialt samspel och den proximala utvecklingszonen och scaffolding har en betydande plats i den här studien. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur några svensklärare på mellanstadiet beskriver sin undervisning i läsförståelse. Vidare är syftet att undersöka, beskriva och jämföra hur lärarna talar om läsförståelsen och hur lärarna uttrycker att eleverna lär sig samt hur de arbetar för att utveckla elevernas läsförståelse. Metod: Den här studien utgår från en kvalitativ metod. Metoden består av två fokusgruppintervjuer med 3-4 mellanstadielärare i vardera gruppen. Fokusgrupperna är semistrukturerade och består av ett antal förbestämda teman och frågor. Utifrån det insamlade materialet från de två fokusgrupperna kunde sedan ett analysarbete genomföras med hjälp av en innehållsanalys. Resultat: Ett sammanfattande resultat av den här studien är att alla lärarna i de två fokusgrupperna arbetar med läsförståelse i sin undervisning, men i vissa områden på olika vis. Majoriteten av lärarna i grupperna använder en medveten och utvecklande undervisning med sina elever, men det förekommer dock hos någon enstaka lärare en mer kontrollerande undervisning vid något tillfälle. Alla lärarna beskriver läsförståelsen på liknande vis, nämligen att läsare både behöver kunna förstå vad som står direkt i texten, men också sådant som står mellan raderna. Lärarnas undervisning är också överensstämmande med varandra genom att de anpassar sin undervisning med hänsyn till elevgruppen och vad de ska arbeta med. Lärarna väljer också delar ur material och modeller för att undervisningen ska bli så gynnsam som möjligt för varje enskild elev. Av resultatet framkommer också att lärarna använder sig av några sociokulturella teorier i sin undervisning. De använder sig framförallt av scaffolding och den proximala utvecklingszonen. Det är dock hos lärarna i fokusgrupp 2 som det mestadels går att uttolka den sociokulturella teorin i deras undervisning.