Inledning: Bakgrunden till denna studie bygger på att läromedel inte längre granskas av staten vilket innebär att lärare har ett större ansvar gällande vilka läroböcker som används. Skolverket (2011) betonar vikten av att undervisningen ska uttrycka och förmedla jämställdhet mellan män och kvinnor samt människors lika värde. Elever ska dessutom få möjlighet att utveckla förståelse för andra människor och genom detta kunna utveckla och fördjupa sin egen identitet. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur historieläroböcker för årskurs 4-6 presenterar och framställer män och kvinnor under Vasatiden i text och bild sett ur ett genusperspektiv.Metod: I studien har en innehållsanalys av läroböcker utförts av både text och illustrationer. Vi har använt oss av kvalitativa analyser genom att tyda och tolka texters och illustrationers innehåll. Vi har dessutom använt oss av kvantitativa analyser för att mäta innehåll både i texter och i bilder. Analysen har utförts utifrån en empirisk konstruktion av ett analysschema baserat på läroböckernas innehåll om Vasatiden, slutligen har dessa mönster analyserats utifrån en analysmodell kallad "Genustrappan". Resultat och analys: När läroböckernas texter och illustrationer analyserades upptäcktes mönster utifrån de förutbestämda områdena som fanns i analysschemat; makt och regenter, fejder och uppror, kyrkan samt samhället. Analysen visade att män till stor del framställs som krigare och maktutövare både över sig själva och i samhället. Medan kvinnor framställs som hushållerskor som tar hand om hemmet och familjen, men som inte har så mycket inflytande varken över sig själva eller i samhället. Analysen visade också att det talas mycket mer om män än om kvinnor, detsamma gäller andelen män och kvinnor på illustrationer. Kvinnor faller därför till stor del bort från historiens händelser och utveckling medan män framställs som att de har påverkat det mesta som utvecklat samhället. Detta sker dessutom utan förklaring och problematisering.