Bakgrund: Denna studie tar avstamp i litteratur och tidigare forskning som visar att nyanlända individers integration i samhället ofta är förknippad med upplevelser av att vara utanför på grund av svårigheter med kulturkrockar, språk och andra uttrycksformer. Kunskapsluckan kommer från att elever inte har tillfrågats utan forskning har byggt på antaganden och slutsatser från vuxna som kanske kan få djupare svar med hjälp av unga individers tankar och ord. Teori som studien utgår från är det sociokulturella perspektivet samt integrationsformer från teoretikern Diaz´.

Syfte: Denna studie undersöker hur elever med utländsk bakgrund beskriver sina erfarenheter och föreställningar om språkets betydelse för integrationsmöjligheter i Sverige. Ett särskilt fokus i studien riktas på hur elever tänker om integration, och vad elever tänker om relationen mellan integration och språk. Meningen är även att visa vilka förutsättningar individerna upplever att de har och hur de beskriver att modersmål och svenska finns med i denna utveckling. De frågeställningar som lyfts fram är: Vad innebär integration utifrån elevernas perspektiv? Hur uttrycker eleverna det svenska språkets betydelse för integration, på vilket sätt och i vilka sammanhang använder elever sina olika språk?

Metod: För att samla in information användes kvalitativ intervju som metod och de fjorton eleverna fick möjligheten till att beskriva sina tankar och upplevelser om integration i förhållande till språk och klasskamrater som inte har den språkliga bakgrund som intervjupersonerna har när de börjar i skolan. Frågorna som skulle besvaras var inriktade på att framhäva elevernas förståelser och de styrdes inte under intervjuerna. Detta ledde till att varje intervjuperson hade unika ord och språkbeskrivelser som ledde till resultat och slutsatser.

Resultat och slutsatser: Resultaten visar att de nyanlända elever som deltagit i denna studieupplevde att etniskt svenska elever var "kyliga" mot de som inte behärskade språket och att det upplevdes som problematiskt för eleverna då de kände sig utanför i skolan. Eleverna beskrev under intervjuerna att de tyckte att det var viktigt att lära sig svenska och utbilda sig för att kunna arbeta med det de ville. De intervjuade individerna beskrev att de både umgicks med svenskar och människor som ursprungligen kommit från andra länder, och somliga föredrog det ena framför det andra. Enligt en del av eleverna var modersmål ingen viktig del i att integreras då de klarade sig med svenska språket, men några uppgav att de behövde modersmålet för att kunna prata med familj och släkt samt att de ville bevara kontakten med hemlandet. Några av de teoretiska slutsatser som kunde dras var att elever med utländskbakgrund kunde se möjligheter i relationer om de accepterades av andra samt att det fanns motivation till att kommunicera på svenska för att öka möjligheterna till relationer.

Background: This thesis builds upon previous research showing that newly arrived individuals which are in need of integration into society may experience a feeling of alienation due to difficulties with clashing cultures, languages and other forms of expression. The knowledge gap derives from the students had not been asked, and research has been based on assumptions that may get deeper answers with the help of young individuals' thoughts. Theory is based on the socio-cultural perspective and forms of integration of the theoretician Diaz'.

Aim: The study is based on generating new knowledge about students in elementary school and their perceptions and descriptions of the process that takes place when they are integrated into society. The idea is also to show what conditions individuals feel they have and how they describe their native language and Swedish are with them in their development. The issues identified are: What is integration based on students' perspectives? How dose the students express the importance of the Swedish language in regards to integration, in what way and in what context does students use their different languages?

Methods: A qualitative interview method was used in order to collect the information used, and fourteen students had the opportunity to describe their thoughts and experiences on integration with respect to language and classmates who do not have the linguistic background as interviewees have when they start school. The questions to be answered was focused on highlighting students' understandings and was not controlled during the interviews. This led to each interviewee having unique words and descriptions of languages' that led to the findings.

Results and conclusions: The results show that students who participated in this study feel that classmates who were described to be Swedish had a "cold attitude" towards those who have not mastered the language and that it was perceived as problematic for students when they felt alienated in school. Students stated during interviews that they felt it was important to learn Swedish and educate themselves to be able to work with what they wanted. The interviewees said that they both spent time with Swedes and people who originated from other countries, and some prefer one over the other. Their native language was not an important part of integration according to some of the students since they managed with Swedish, but some said they needed their native tongue to talk to family and relatives, and that they wanted to maintain contact with their home country. Some of the theoretical conclusions that could bedrawn was that immigrant students could see the possibilities in relationships if accepted by others and that there was motivation to communicate in Swedish in order to increase opportunities for relationships.