Med bas i ett EU-finansierat projekt Gränsöverskridande Nordisk undervisning (GNU, http://projektgnu.eu) mellan skolor i Sverige, Norge och Danmark har vi genom praktiknära och aktionsinriktade ansatser studerat och tillsammans med lärare bedrivit ett tre-årigt skolutvecklingsarbete med fokus på samarbete i och med digitala verktyg som grund för lärande i samhällsorienterade ämnen.
Vikten av det praktiknära perspektivet poängteras i en omfattande översikt av 132 svenska forskningsstudier av samhällsorienterade (SO) ämnen. Johansson Harrie (2011) visade att det fortfarande finns ett stort behov av studier av vad som faktiskt sker i klassrummen i syfte att få en större förståelse för hur klassrumsaktiviteter och undervisningsresultat hänger samman. Att studera det som sker i klassrummet är viktigt då samhällsorienterade ämneskunskaper möjliggörs eller hindras i mötet mellan lärare och elever menar Schüllerqvist och Osbeck (2009) då intentionerna i läroplaner konkretiseras just i mötet.
Utöver behovet av fler studier kopplade till vad som sker i skolmiljön i SO-undervisningen finns också ett behov av att lyfta in bruk av digitala verktyg i den didaktiska situationen. Lärare likväl som elever förväntas att utveckla sin förmåga att använda sig av digitala verktyg i skolan för att lära. Lärarens utmaning i det didaktiska upplägget handlar om det aktiva valet av när vad fungerar som stöd för önskat undervisningsresultat vid bruk av digitala verktyg (Grönlund et al 2013). I relation till samhällsvetenskapliga ämnen lyfter Lund och Hauge (2011) fram hur viktigt det är att man som lärare behöver ‘designa in sig själv’ i de olika aktiviteter som eleverna skall göra samt skapa förståelse för både sig själv och sina elever att de digitala verktygen i sig också spelar roll i lärandet.
Givet de identifierade utmaningar från tidigare forskning som poängterar vikten av att belysa det som konkret sker både gällande hur man interagerar, vilka verktyg som tas i bruk och på vilket sätt det innehållsliga stoffet sätts i relation till och utvecklas av bruk av digital teknik i samarbete med andra, illustreras dessa möjligheter och utmaningar i två konkreta undervisningsförlopp. De två skilda didaktiska uppläggen sätts i relation till Boundary object teorin, vilken lyfter fram hur människors sätt att förhålla sig till varandra och samarbeta underlättas genom att samlas kring något som upplevs tydligt och förståeligt för de inblandade människorna.