Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Olika klassrumsdiskurser och dess konsekvenser för ämneskonstruktion och lärande i religionskunskap
University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages. (BUV)ORCID iD: 0000-0002-5192-6327
2015 (Swedish)In: Conference of Center for Educational Science and Teacher Research (CUL), Mötesplats CUL den 4-5 november 2015, Stenungssund, Sweden., 2015Conference paper, Published paper (Other academic)
Abstract [no]

Olika skoldiskurser och dess konsekvenser för ämneskonstruktion och lärande

Att utbildningen på olika program i den svenska gymnasieskolan domineras av olika skolkoder och färgas av att olika sociala kategorier dominerar på olika program är väl belagt i forskning. Studier visar också att elever på yrkesprogram ges andra förutsättningar att nå ämnesplanernas kunskapskrav och utveckla sina analytiska förmågor i jämfört med elever på studieförberedande program (se t.ex. Anderson Vargas, 2014; Hjelmér, 2012; Korp, 2006; Kärnebro, 2013, Norlund, 2009).

Följande presentation är en del av min kommande avhandling Religious Education in Contemporary Pluralistic Sweden. Studien syftar till att beskriva konstruktionen av ämnet religionskunskap i klassrumspraktiken genom att identifiera och analysera de diskurser som förekom under religionskunskapslektioner, hur dessa artikulerades och vilka implikationer dessa har för konstruktionen av ämnet. Det empiriska materialet består av deltagande observationer av 125 religionskunskapslektioner på tre olika skolor, både på studieförberedande program och yrkesprogram. Diskursanalys och läroplansteori har används som analytiska redskap.

Resultatet visar att klassrummen dominerades av tre diskurser om religion och livsåskådningar, en sekularistisk, en andlig och en svenskhetsdiskurs. Men slående var också att vissa klassrum dominerades av ett privat förhållningssätt både när det gällde diskussioner av ämnesrelaterad karaktär, men även när det gällde samtal i klassrummet om andra saker. Andra klassrum präglades däremot av en mer skolorienterad akademisk diskurs. Analysen visade att båda dessa diskurser, den privata diskursen och den akademiska diskursen förekom på både yrkesprogram och studieförberedande program, men att den privata dominerade på yrkesprogrammen och den akademiska på studieförberedande program. Den privata diskursen byggdes upp genom artikulationsklustren: "Jag tror" – artikulationer i första person, Emotionella artikulationer, Reproduktion av fakta, Relationsskapande som professionell strategi och Räcker med godkänd. Den akademiska diskursen byggdes upp genom artikulationsklustren: "Vissa tror" – artikulationer i tredje person, Analys, Akademisk kunskap som professionell strategi och Måste ha A.

En implikation av att dessa diskurser präglade de olika klassrumspraktikerna var att undervisningen i termer av meningserbjudande (Englund, 1997) blev väldigt varierande trots att samma kursplan tillämpades i samtliga klassrum, vilket innebar stora skillnader i förutsättningar för lärande och utveckling av begreppsförståelse.

Referenser

Andersson Varga, P. (2014). Skrivundervisning i gymnasieskolan: Svenskämnets roll i den sociala reproduktionen. Doctoral thesis. Göteborg: Acta universitatis Gothoburgensis.

Englund, T. (1997). Undervsining som meningserbjudande. In M. Uljens (Ed.), Didaktik: Teori, reflektion ovh praktik. Lund: Studentlitteratur.

Hjelmér, C. (2012). Leva och lära demokrati? En etnografisk studie i två gymnasieprogram. Doctoral thesis.Umeå: Umeå universitet.

Korp, H. (2006). Lika chanser i gymnasiet? En studie om betyg, nationella prov och social reproduktion. Doctoral thesis. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.

Kärnebro, K. (2013). Plugga stenhårt eller vara rolig? Normer om språk, kön och skolarbete i identitetsskapande språkpraktiker på fordonsprogrammet. Doctoral thesis. Umeå: Genusforskarskolan, Institutionen för språkstudier, Umeå universitet.

Norlund, A. (2009). Kritisk sakprosaläsning i gymnasieskolan: Didaktiska perspektiv på läroböcker, lärare och nationella prov. Doctoral thesis. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Place, publisher, year, edition, pages
2015.
National Category
Religious Studies Didactics
Research subject
Child and Youth studies; SOCIAL SCIENCE, Educational science
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hv:diva-8787OAI: oai:DiVA.org:hv-8787DiVA, id: diva2:881983
Conference
Conference of Center for Educational Science and Teacher Research (CUL) den 4-5 november 2015, Stenungssund, Sweden.
Available from: 2015-12-12 Created: 2015-12-12 Last updated: 2019-12-02Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Authority records

Kittelmann Flensner, Karin

Search in DiVA

By author/editor
Kittelmann Flensner, Karin
By organisation
Division for Educational Science and Languages
Religious StudiesDidactics

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 1503 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf