En viktig förutsättning för att flygtrafiken ska kunna bedrivas säkert är att personer och farliga, förbjudna föremål som kan hota luftfartsskyddet inte ges tillträde till flygplatsens behörighetsområden eller till flygplanen eller utrustning eller funktioner som är betydelsefulla för flygplanens säkerhet. För att säkerställa detta finns säkerhetsledningssystem på flygplatserna. Dessa system omfattar såväl tekniska delsystem för säkerhetskontroll, som rutiner och procedurer för upprätthållande och utveckling av hög nivå på luftfartsskyddet. De anställda på flygplatsen har därmed en avgörande betydelse för luftfartsskyddet, och alltså blir inte bara tekniska och strukturella utan även individuella och sociala fenomen viktiga att beakta. De sociala förutsättningarna handlar om hur sociala normer med betydelse för luftfartsskyddet ser ut och utvecklas på arbetsplatsen. Sådana normer utvecklas på basis av vad de anställda uppfattar som viktiga värden i organisationen och gruppen, och dessa bedömningar baseras i hög grad på perceptioner (det man kan uppfatta med sina sinnen) och erfarenheter från det dagliga arbetet. Här blir fenomen som organisationskultur och organisationsklimat betydelsefulla. En förutsättning för att kunna arbeta med att utveckla organisationsklimatet så att det än bättre stöder en hög nivå på luftfartsskyddet vid flygplatsarbetet är att man kan skaffa sig en uppfattning om karaktären på säkerhetsklimatet för luftfartsskydd. Är det högt eller lågt? Vilka är de svaga punkterna, som behöver utvecklas? Och vilka är de starka sidorna, som man bör gynna ytterligare? Ett sätt att mäta säkerhetsklimat är genom enkät. Denna rapport ger en teoretisk bakgrund till begreppet säkerhetsklimat och beskriver utvecklingen av ett enkätinstrument för att mäta luftfartsskyddsklimat vid flygplatsarbete; Airdrome Security Climate Questionnaire, ADSECQ.