Bakgrund: Arbetssättet bedömning för lärande (BFL) är idag ett vanligt arbetssätt som lärare i grundskolan arbetar med tillsammans med sina elever. Ett av områderna inom bedömning för lärande är feedback. Den feedback eleverna får i idrott och hälsa ska ha som syfte att vara vägledande eller motiverande för vidare kunskapsutveckling i ämnet (Annerstedt, 2007). Tidigare undersökningar har visat att idrottslärare upplever att det kan vara svårt att arbeta med bedömning för lärande i idrott- och hälsaundervisningen. Trots att många idrottslärare upplever denna svårighet har få studier och undersökningar gjorts ur ett elevperspektiv om och hur elever uppfattar och använder den feedback de får i idrottsundervisningen.

Syfte: Syftet med denna studie är att ta reda på hur elever i årskurs sex uppfattar och använder feedback i ämnet idrott och hälsa. Syftet kommer även att belysa vilken funktion och betydelse feedback har i idrott och hälsa samt vilka långsiktiga normer feedback medför i ämnet. Metod: Studien är gjord utifrån en kvalitativ metod i form av fyra parintervjuer med elever i årskurs sex. Teori- och analysperspektivet är hämtat från Foucaults begrepp governmentality. Governmentality studerar frihet, makt och styrning. Med andra ord, governmentality studerar människan i relationen mellan att styras av och att styra sig själv (Öhman, 2007b, s. 51).

Resultat: Resultatet visar att de intervjuade eleverna uppfattar att det förekommer feedback på deras idrott- och hälsaundervisning. Feedback uttrycks av såväl lärare som klasskamrater, den så kallade omgivningen runt eleven. Omgivningen bestämmer och avgör vilken feedback eleven får. Kunskapsutvecklande feedback om hur man kan bli bättre i idrott och hälsa kommer vanligtvis från idrottsläraren medan mer generell feedback som peppning och positiva komplimanger för sin insats kommer mestadels från klasskamraterna. Eleverna kunde ge feedback till sig själva i mycket liten utsträckning. De intervjuade eleverna berättade att den feedback som sägs och kommenteras är läroplansmål för idrott och hälsa men framförallt bekräftas de osynliga normer och styrningar ämnet har. De osynliga normerna och styrningar som resultatet visar handlar om hur man bör leva sitt liv, att man bör vara fysiskt aktiv på idrottslektionerna och även på sin fritid. Eleverna berättade att man inte ska vara lat utan istället vilja ha ett aktivt och hälsosamt liv.