Bakgrund: Under mitt fördjupningsarbete i förskoleverksamhet skrev jag om hållbar utveckling och lärande i förskolan och det intresse som väcktes då gör att jag nu gärna vill skriva om detta igen. Vid min förra studie utgick jag från hållbar utveckling i allmänhet med både ekologisk, ekonomisk och social hållbar utveckling. Denna gång lägger jag mitt fokus på ekologisk hållbar utveckling, dels för att det är intressant att gå djupare in i ett speciellt fokus men också för att jag är mest intresserad av att få ta del av förskollärares arbete och barns lärande inom just ekologisk hållbar utveckling. Att undersöka detta är av betydelse både för mig som blivande förskollärare men också för förskollärare redan ute i verksamheten eftersom det ger en inblick i vad arbetet med ekologisk hållbar utveckling i förskolan verkligen ger.

Syfte: Mitt syfte med denna studie är att med en kvantitativ metod undersöka vad förskollärares arbete med ekologisk hållbar utveckling i förskolan bidrar till för lärande till barnen. Det är av betydelse att undersöka deras erfarenheter av detta för att få fram en diskussion kring hur de arbetar och vad det bidrar till för lärande. Undersökningen tar sin utgångspunkt i den forskning som i tre delar visar hur man kan arbeta med ekologisk hållbar utveckling i förskolan: Lärande i miljön - vara och lära i naturen, lärande om miljön - lära om organismer, processer och kretslopp och lärande för miljön - praktiskt miljöarbete. Metod: Metoden för denna studie är av kvantitativ karaktär, jag undersöker hur förskollärare arbetar med ekologisk hållbar utveckling samt vad det bidrar till för lärande till barnen genom att låta dem svara på en enkät med frågor. Dessa frågor mäter förskollärarnas uppskattningar av hur mycket de arbetar med olika typer av ekologiska hållbara arbetssätt samt vad de upplever att barnen lär sig och utvecklar en medvetenhet för vid dessa olika typer av ekologiska hållbara lärtillfällen.

Resultat: I undersökningen hittades ingen skillnad i hur mycket respondenterna arbetar med (i) vara och lära i naturen, (ii) lära om organismer, processer och kretslopp och (iii) praktiskt miljöarbete. Ingen skillnad hittades heller mellan hur mycket respondenterna upplevde att barnen lärde sig om ekologisk hållbar utveckling då de arbetade med (i) vara och lära i naturen, (ii) lära om organismer, processer och kretslopp eller när de arbetade med (iii) praktiskt miljöarbete.En skillnad hittades i vad respondenterna upplevde att barnen utvecklade en medvetenhet för ekologisk hållbar utveckling. Respondenterna upplevde att barnen i mindre grad utvecklade en medvetenhet för miljöns komplexitet än vad de utvecklade en medvetenhet för att respektera allt levande i naturen, att människans handlingar påverkar hur naturen mår och att människor är beroende av naturen. En skillnad visade sig också mellan förskolor med och utan Grön Flagg. De respondenter som arbetade under Grön Flagg uppskattade i högre grad att de arbetade med praktiskt miljöarbete än respondenter från konventionella förskolor. Respondenter från förskolor med Grön Flagg upplevde också i högre grad att barnen utvecklade en medvetenhet för att respektera allt levande i naturen än respondenter från konventionella förskolor.