"Glöm inte bort mig, jag är också viktig": -En studie om de biologiska barnen i familjehem
2015 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE credits
Student thesisAlternative title
"Don´t forget about me, I´m important too" : -A study of biological children in foster family (English)
Abstract [sv]
Familjehemsplacering är det som socialtjänsten föredrar framför institutioner då önskan är att barnet ska växa upp i en så hemlik miljö som möjligt. De barn och unga som placeras i familjehem kan ibland har haft det tufft innan de placeras, de kommer ofta från ett hem där deras behov inte har kunnat tillgodoses på ett sådant sätt som ett barn behöver och detta kan pågått under en längre period. De biologiska barnen får i tidig ålder uppleva svårigheter som människor kan hamna i och kan uppleva det tungt att ta del av de händelser fostersyskonen utsatts för. Familjerna som tar emot dessa barn kan mötas av en utmaning och kan behöva handledning och stöd för att bemöta de placerade barnens behov. Forskning visar att sammanbrott i familjehemmen ofta beror på konflikter och de problem som uppstår mellan de biologiska barnen och de placerade barnen. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur det som biologiskt barn är att växa upp i ett hem som är familjehem samt att diskutera detta utifrån barns behov av en trygg uppväxtmiljö. Studien har kvalitativ ansats där empirin grundas på fem semistrukturerade och transkriberade intervjuer. Personerna har valts utifrån tre kriterier; att de inte längre skulle bo hemma hos sin ursprungsfamilj, att de inte vuxit upp i jourfamiljehem eller i familjer som ställt upp som kontaktfamilj eller haft släktplaceringar.
Vid analys av resultatet valde jag använda mig av anknytningsteorin och den utvecklingsekologiska teorin. Genom anknytningsteorin undersöktes hur de biologiska barnens relationer påverkats av att familjen ställt upp som familjehem. Utifrån utvecklingsekologiska teorin undersöktes hur de biologiska barnens olika system påverkades då familjen tog emot ett barn. I resultatet framkommer att de flesta av studiens informanter ser sin uppväxt med fostersyskon som något positivt. De anser bland annat att de tidigt fick en större inblick i de sociala problem som fanns i samhället, att alla människor inte hade samma trygga tillvaro som de själva hade och att man skulle vara tacksam för det man själv hade. Vissa stunder var också uppväxten med fostersyskon utmanande då fostersyskonen tog tid och ork från föräldrarna som kunde leda till konflikter i hemmet. Det kommer fram att en bra kontakt med socialtjänsten upplevdes viktig och att socialtjänsten bör ta sig tid till de biologiska barnen, uppmärksamma dem och göra dem delaktiga i både beslutet att bli familjehem men även under placeringar som familjen har.
Abstract [en]
Foster home placement is what the social service prefers over institutions because their wish is that the child will grow up in a home environment as similar to their home. The children and teenagers that are placed in foster homes may sometimes have experiences hard times before been placed, they most often come from a home where their needs have not been for filled in a way a child needs and this may have occurred for a long period of time. The biological children may learn in an early stage the difficulties people can get involved in and they may feel overwhelmed by taking part of the foster siblings experiences. The families who take care of these children may experience a challenge and they may need guidance and support to face the children's needs. Research shows that breakdown in the foster homes often depends on conflicts and the problems that emerges between the biological children and the children that are placed in the family. The purposes with this study is to describe and analyse how it is as a biological child to grow up in a home that is a foster home and to discuss this from a child's needs over a safe environment. The study has a qualitative approach and the data is founded by five semi structure and transcribed interviews. The persons has been chosen based on three criterions; that they no longer live at home, that they haven't grown up in a on call family home or in families that has been their support family or have had relatives living with them.
When analysing the results I choose to use the attachment theory and the ecological systems theory of development. Through the attachment theory the biological children's relationships were studied to see how they were affected by the fact that the family being a foster home. With the ecological systems theory of development the biological children were studied to see how the different systems were affected by the family taking care of another child. The result shows that most of the respondents were positive to growing up with foster siblings. They feel among others that they learn early on about societies social problems, that not everyone had the same save environment as themselves and that you should grateful for what you had. At the same time growing up with foster siblings was challenging because the foster siblings took time and energy from the parents and could contribute to conflicts in the home. The results shows that a good contact with social service is important and that the social service should take time for the biological children and take notice of them and make them a part of the decision to become a foster home and also during the emplacement of a child in the family.
Place, publisher, year, edition, pages
2015. , p. 44
Keywords [sv]
Familjehem, fostersyskon, biologiska barn
National Category
Social Work
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hv:diva-8214Local ID: ESC500OAI: oai:DiVA.org:hv-8214DiVA, id: diva2:855997
Subject / course
Social pedagogy
Educational program
Socialpedagogik
Supervisors
Examiners
2015-09-252015-09-232015-09-25Bibliographically approved