Sverige har varit ett mottagarland för migrerande ensamkommande flykting barn sedan andra världskriget, vilket innebär att det inte är ett nytt fenomen. Sverige som i nuläget tar emot flest ensamkommande barn och ungdomar i Europa, beräknar i år att ta emot cirka 7800 barn och ungdomar som flyr ensamma. Landets kommuner står därav inför ett stort arbete att strukturera mottagandet och skapa integrerande möjligheter för målgruppen.Utifrån ovanstående problemområde anses det relevant att göra en studie om hur olika asyl- och PUT-boenden (permanentuppehållstillstånds boenden) för ensamkommande barn och ungdomar arbetar med integration. Syftet med studien är att undersöka upplevelser och erfarenheter som boendepersonal och enhetschefer har av integration, samt vilka främjande och försvårande faktorer som påverkar integrationsprocessen. Studien utgår från en kvalitativ undersökning med fem informanter på fyra boenden. Teoretiska utgångspunkter är utvecklingsekologisk systemteori och erkännande teorin. Det empiriska materialet har transkriberats, tematiserats utifrån den hermeneutiska cirkeln/spiralen och analyserats mot studiens tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter.Studiens resultat visar att boendenas handlingsutrymme och arbete med de ensamkommande barnen och ungdomarna är en främjande faktor i integrationsprocessen. Alla boendena arbetar aktivt med integration genom praktisk och informativ information om vardagslivet och samhällets uppbyggnad i Sverige. Resultatet visar att boendet grundar en trygghet genom ett omsorgsarbete och arbetar aktivt för att skapa samverkan med samhällets sociala arenor som anses främja det sociala nätverket. Barnen och ungdomarna bygger nätverk inom den egna multietniska gruppen som möjliggör vägar in i samhället. Studiens resultat visar att samhällsstrukturella förhållanden är en faktor som bidrar till att försvåra integrationsprocessen. Kommunala riktlinjer upplevs skapa ojämna förutsättningar baserat på att socialtjänstens insatser ser olika ut i stadsdelarna och kommunerna. En brist på struktur kring integrationsarbetet på en högre nivå och ett samhällsmotstånd på lokal nivå medverkar till att skapa ett socialt utanförskap. Individuella språkbarriärer bidrar till att integrerade aktiviteter blir exkluderande för att barnen och ungdomarna inte förstår eller blir förstådda språkmässigt.

Sweden has been a destination country for migrant unaccompanied refugee children since World War II, which means that it is not a new phenomenon. Sweden, which currently receives the largest number of unaccompanied children and young people in Europe, estimated this year to receive approximately 7800 children and adolescents fleeing alone. Municipalities stand where they face a lot of work to structure the reception and creating inclusive opportunities for the target group.Based on the above problem area, it is considered appropriate to conduct a study on how different asylum and PUT accommodations (permanent right of residence accommodation) for unaccompanied children and adolescent working on integration. The purpose of the study is to examine the experiences that residential staff and unit managers hold of the integration, as well as the promotion and aggravating factors affecting the integration process. The study is based on a qualitative survey of five informants in four accommodations. Theoretical foundations are developing ecological systems theory and the theory of recognition. The empirical material has been transcribed, thematized on the basis of the hermeneutic circle/spiral and analyzed the study, previous research and theoretical points.The study results show that accommodations work with unaccompanied children and adolescent is the main enabling factor in the integration process. All accommodations work actively with integration through practical and informative information about everyday lifeand society building in Sweden. The results show that the accommodation found a security by a caring work, and are actively working to create synergy with community social arenas that are considered to promote the social network. Children and adolescent build networks within their own multiethnic group that promotes ways into society. The study results show that social structural factors contribute to obstruct the integration process. Municipal guidelines create unequal conditions based on social service operations differ in the districts and municipalities. A lack of structure around the integration work at a higher level and a societal resistance at the local level contribute to forming social exclusion. Individual language barriers contribute to integrated activities become exclusive to children and adolescent who do not understand or be understood linguistically.