Boendestöd är en behovsprövad punktinsats för vuxna personer med psykisk problematik, som har eget boende. Diagnoser hos personerna, som benämns brukare, kan vara schizofreni och bipolär sjukdom. Brukarna har svårigheter att genomföra exempelvis städning, kontakt med myndigheter och att vistas i offentliga miljöer. Personer som arbetar med boendestöd benämns boendestödjare. Boendestödjares uppgift är att, tillsammans med brukaren, skapa rutiner och struktur så att brukaren kan få en fungerande vardag. Tidigare forskning inom området boendestöd har bedrivits men främst med fokus på brukarens problematik samt brukarens upplevelse av brukarstödet. Studier som fokuserar på arbetsgruppen boendestödjares psykosociala arbetsmiljö i Sverige har författaren inte funnit. För att få en mer nyanserad bild av boendestöd fanns därför ett värde i att belysa boendestödjares psykosociala arbetsmiljö. Syftet med studien var inledningsvis att undersöka hur konsekvenser av en omorganisation kunde påverka boendestödjares arbetsglädje. Allt eftersom arbetet med studien fortskred förändrades studiens inriktning till att omfatta psykosocial arbetsmiljö för arbetsgruppen boendestödjare. Semistrukturerade, individuella intervjuer med åtta informanter från en och samma arbetsgrupp genomfördes. För att finna djupgående fenomen samt utveckla teoretisk förståelse användes analysmetoden Grounded Theory. Resultatet visade att huvudkategorierna Upplevelse av meningsfullhet, Socialt sammanhang, Professionellt förhållningssätt samt Värdebaserat ledarskap tillsammans formade kärnkategorin Livskraftig arbetsmiljö. Ytterligare forskning behövs för att nå kunskap om psykosocial arbetsmiljö inom boendestöd exempelvis genom att studera samtliga arbetsgrupper i kommunen. Sammanfattningsvis, den föreliggande studien visade värdet av använda dessa nyckelfaktorer som ett salutogent verktyg i ett förebyggande arbetsmiljöarbete med målet att bibehålla och vidareutveckla en livskraftig arbetsplats i ett långsiktigt perspektiv.

Supported housing is an initiative directed to adults with mental disorders, such as schizophrenia and bipolar disorder, that withhold own accommodation. They have difficulties in managing cleaning, be in contact with authorities or staying in public areas. People who work with housing supports have as a main task, together with the user of the support, to create routines and structures so that the user of the support can live a functioning life. Previous research in the field of housing support and also mainly focused on the users problem as well as the user experience of housing support. The author didn´t find any studies that focused on working groups in psychosocial working environment in Sweden. Thus, there was an emerging need to achieve a more nuanced image of housing support, to highlight psychosocial work environment. The aim was initially to examine how the consequences of a reorganization could affect housing supporters' job. As the work on the study progressed, the focus of the study changed to include psychosocial work of the working group housing supporters. Semi-structured individual interviews with eight informants from the same workgroup were conducted. To be able to find insightful phenomena and to develop a theoretical understanding Grounded Theory was applied. The results showed that the main categories of Experience of meaningfulness, Social contexts, Professional approach and Values-based leadership together formed the core category of Viable working environment. Further research is needed, i.e., studies can be carried out on bigger scale, for instance investigating whole municipalities. Studies could be carried out by all the working groups in the municipality. In summary, the present study illustrated the value of using these key factors as a salutogenetic tool to be applied in preventive work with the aim to maintain and develop a vital workplace in the long term.