This study aims to examine the relationship between economic growth and income inequality in Swedish municipalities during 2012 using cross-sectional data. The study uses the measure of economic growth as the total wage sum of the municipality and income inequality as the Gini-coefficient. A subsidiary purpose was to investigate whether there existed varying relationships between the variables in rich and poor municipalities. The study was based on a regression model from Cialani (2013) where several variables was collected and used. Some exchanges were made based on what we felt was more relevant to the study. The variable to be explained in the analysis is the economic growth and this is done by the use of several explanatory variables which are average income, the Gini-coefficient, the municipal tax rate, education costs, elderly care costs, family care costs, total cost per capita, the percentage of highly educated workers, the percentage of unemployment, the percentage of seniors, population density and two dummy variables to distinguish political importance and the difference between a rich and a poor municipality.

The results were unexpected since we ended up with a negative relationship between income inequality and economic growth as it differs from earlier research done at the regional level in Sweden (Cialani 2013, Nahum 2005) in which they found a positive relationship. Regarding the subsidiary purpose of the study, we found that the negative effect had stronger impact in the poor municipalities than in the rich.

Denna studie syftar till att undersöka sambandet mellan ekonomisk tillväxt och inkomstojämnlikhet i Sveriges kommuner med hjälp av tvärsnittsdata från år 2012. Studien använder mått på den ekonomiska tillväxten som den sammanlagda lönesumman i kommunen och inkomstojämnlikheten som gini-koefficienten. Ett av delsyftena var att undersöka om det fanns varierande samband mellan variablerna i rika och fattiga kommuner. Studien genomfördes med utgångspunkt i en regressionsmodell från Cialani (2013) där majoriteten variablerna hämtades. Några utbyten skedde utifrån vad vi ansåg vara mer relevant för studien. Den variabeln som vi förklarar i studien är den ekonomiska tillväxten och det sker med hjälp av ett flertal förklarande variabler. Däribland medelinkomst, gini-koefficient, kommunal skattesats, utbildnings- äldrevårds- och familjeomsorgskostnad, total kostnad per invånare, andel högutbildade, andel arbetslöshet, andel pensionärer, befolkningsdensitet samt två dummy variabler för att urskilja politisk betydelse och skillnad mellan en rik och en fattig kommun.

Resultatet från forskningen var förvånande då fick vi fram att det fanns ett negativt samband mellan inkomstojämnlikheten och ekonomisk tillväxt. Detta skiljer sig från tidigare forskning som gjorts på regional nivå i Sverige (Cialani 2013, Nahum 2005) där de uppvisade ett positivt förhållande under kort sikt. Gällande delsyftet i studien fann vi att det negativa sambandet blev starkare i de fattigare kommunerna än i det rikare.