Bakgrund: Under min verksamhetsförlagda utbildning väcktes mina tankar kring den kommunikation som föräldrarna får från fritidshemmet och hur föräldrarna upplever den kommunikationen. Det jag ansåg skulle göra den här studien intressant och det som gjorde att jag valde detta ämne var eftersom forskning visar att dagens samhällsutveckling bidragit till att föräldrar är en viktig komponent i skolans sfär och vice versa, för att stärka förståelsen för olika behov och förutsättningar mellan barnet, hemmet och skolan. Men även eftersom det inte finns mycket forskning som utgår från föräldrarnas perspektiv.

Syfte: Syftet med min studie är att beskriva hur föräldrar upplever kommunikation som sker från fritidshemmet.

Metod: Metoden jag har använt var kvalitativ och empiri byggde på semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide som innehöll några på förhand framskrivna teman följt av temafrågor. Mitt urval bestod av 8 intervjuer, där 4 föräldrar hade barn i förskoleklassen och 4 föräldrar hade barn i årskurs 3, som hade barn på samma fritidshem.

Resultat: Min studie visade att föräldrarnas upplevelser av kommunikationen från fritidshemmet innehöll både likheter och skillnader i vad man upplevde kring kommunikationen från fritidshemmet.

Några av likheterna var bland annat att föräldrarna upplevde att kommunikationen främst var muntlig. Hur ofta man kommunicerade berodde även på när man hämtade sina barn menade samtliga informanter. Det som visade sig saknas i kommunikationen som samtliga informanter beskrev var mer kommunikation om hur barnen hade det med kompisar, eftersom de ansåg att det var viktigt att få till sig i kommunikationen från fritidshemmet.

Några av skillnaderna jag fått fram i min studie var bland annat att förskoleklass barnens föräldrar upplevde en mer personlig kommunikation om deras barn, men inte en kommunikation om hur barnen har det i relation till andra barn. De äldre barnen föräldrar upplevde istället att kommunikation i huvudsak bestod av negativa utsagor om deras barn.