Vårdens styrning måste väsentligt förbättras samt utvecklas, det allvarligaste problemet ledningen handskas med inom äldreomsorgen är det faktum att personalens ansvar gällande arbetsprestationen är otydlig samt att det finns en brist på återkoppling gällande utfört arbete. Det saknas konkreta insatser som kan implementeras för att förbättra personalens arbetsvillkor. Detta leder i sin tur till att personalen är omotiverade i sitt arbete. Utifrån ovan diskuterade perspektiv skapar äldreomsorgen en bild av att vara en dysfunktionell organisation. Problemet är att arbetsmiljön inte är särskilt bra inom äldreomsorgen då högsjukfrånvaro, brist på motivation, kommunikation samt konflikter är de vanligaste förutsättningar som skapar en dysfunktionell organisation.

Syftet med studien var att undersöka ledarskapets roll i den dysfunktionella organisationen samt hur ledningen kan förbättra arbetsmiljön. Genom att kvalitativt intervjua sju personer, fyra enhetschefer samt tre medarbetare, kunde vi uppnå studiens syfte.

I teoridelen definierade vi ledarskapets innebörd genom att presentera fyra olika ledarskapsstilar vilket är karismatiskt, transaktionellt, transformellt samt Laissez - faire ledarskap. Dessutom presenterades definitionen av arbetsmiljö samt friskfaktorer för att skapa en god arbetsmiljö. Därefter presenterade vi ledningens roll i att skapa en god arbetsmiljö genom att belysa faktorer som motivation, kommunikation samt konflikter.

Det som framkom av studien var att ledningens har en väsentlig roll i att förbättra arbetsmiljön inom äldreomsorgen genom att implementera ett ledarskap som präglas av gemenskap, motivation samt kommunikation. Respondenterna ansåg även att återkoppling, varierande arbetsuppgifter, inre motivation samt att en god gemenskap är väsentlig för att skapa en tillfredställande arbetsplats.

Vårdens styrning måste väsentligt förbättras samt utvecklas, det allvarligaste problemet ledningen handskas med inom äldreomsorgen är det faktum att personalens ansvar gällande arbetsprestationen är otydlig samt att det finns en brist på återkoppling gällande utfört arbete. Det saknas konkreta insatser som kan implementeras för att förbättra personalens arbetsvillkor. Detta leder i sin tur till att personalen är omotiverade i sitt arbete. Utifrån ovan diskuterade perspektiv skapar äldreomsorgen en bild av att vara en dysfunktionell organisation. Problemet är att arbetsmiljön inte är särskilt bra inom äldreomsorgen då högsjukfrånvaro, brist på motivation, kommunikation samt konflikter är de vanligaste förutsättningar som skapar en dysfunktionell organisation.

Syftet med studien var att undersöka ledarskapets roll i den dysfunktionella organisationen samt hur ledningen kan förbättra arbetsmiljön. Genom att kvalitativt intervjua sju personer, fyra enhetschefer samt tre medarbetare, kunde vi uppnå studiens syfte.

I teoridelen definierade vi ledarskapets innebörd genom att presentera fyra olika ledarskapsstilar vilket är karismatiskt, transaktionellt, transformellt samt Laissez - faire ledarskap. Dessutom presenterades definitionen av arbetsmiljö samt friskfaktorer för att skapa en god arbetsmiljö. Därefter presenterade vi ledningens roll i att skapa en god arbetsmiljö genom att belysa faktorer som motivation, kommunikation samt konflikter.

Det som framkom av studien var att ledningens har en väsentlig roll i att förbättra arbetsmiljön inom äldreomsorgen genom att implementera ett ledarskap som präglas av gemenskap, motivation samt kommunikation. Respondenterna ansåg även att återkoppling, varierande arbetsuppgifter, inre motivation samt att en god gemenskap är väsentlig för att skapa en tillfredställande arbetsplats.