Hälsobokslut är en form av frivillig redovisning som visar de anställdas hälsoläge. Den frivilliga redovisning har inte samma krav på sig som den reglerade redovisningen för utformningen. Det finns inte något ramverk eller några riktlinjer för hur ett hälsobokslut ska utformas. När det inte finns ramverk att följa som styr att rapporterna blir enhetliga kan det resultera i att de inte blir jämförbara (Ljungdahl, 1999; Lynch, 2009& Adhikari, 2006). Med anledning av detta undersöktes om de externa och offentliga hälsobokslut som producerats i svenska kommuner mellan 2010-2013 var jämförbara över tid och mellan varandra. Att rapporter som redovisas är jämförbara leder vidare till att de är användbara för intressenter som tar del av dem (Deegan, 2000). Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod utifrån en tolkande ansats. Hälsobokslut analyserades från de tolv kommuner i Sverige som hade externa hälsobokslut från den aktuella perioden. För att identifiera likheter och skillnader som hälsoboksluten hade användes Metodicum-modellen som beskriver vilka delar som utgör ett hälsobokslut. Vid analys av empirin användes teori kring frivillig redovisning, hälsobokslut, hållbarhets-redovisning samt ramverket Global Reporting Initiative (GRI). I studien används även vetenskaplig forskning kring jämförbarhet, då det är viktig kvalitativ egenskap för den reglerade redovisningen. Det var tydligt att de kommuner som granskades inte följde någon gemensam modell vid upprättandet av hälsobokslut, vilket resulterade i att de spretade till både innehåll och utformning. Något som visades i den insamlade teorin var att hållbarhetsredovisning blivit mer jämförbar efter införandet av GRI. Det kan vara så att den påverkade faktorn till att det spretar och att de inte är jämförbara är att det saknas ett ramverk att följa.

Employee health reports are carried out voluntarily with the purpose of clarifying the health status of the employees. Voluntary reports are not subject to the same framework and regulations as are compulsory reports. No framework or guidelines govern the structure and contents of these reports. The absence of a regulated framework to ensure uniformity can result in findings that are impossible to compare and evaluate (Ljungdahl, 1999. Lynch, 2009 & Adhikari, 2006). In view of this, the purpose of this paper is to examine the comparability of external and public employee health reports by Swedish municipalities produced 2010-2013, and establish if the data is comparable over time and between reports. High comparability equals high usability for concerned parties (Deegan, 2000). The study was carried out by means of a qualitative work method with an interpretative approach. Twelve health reports from municipalities with external employee health records for the time period of study were analyzed. To establish similarities and differences as to the specific segments of the reports the Metodicum method was applied. The framework Global Reporting Initiative (GRI) and theories of voluntary reporting, health reports, and sustainability reports were used to analyze empirical findings. Scientific research in the area of comparability has also been taken into account, constituting an essential qualitative part of regulated reporting. Empirical findings showed clearly that municipalities included in this study did not follow a common framework or model for their employee health reports, the result of which was inconsistency both with regards to contents and structure. One conclusion from this study is that sustainability reporting has achieved a higher rate of comparability after the introduction of GRI. The incomparability of health report data may well be the result of the lack of a joint framework or guidelines.