De senaste åren har sjukskrivningstalen stigit, och i och med det har debatten kring ar-betstiden tagit fart igen. Diskussionen kring 6-timmars arbetsdag har funnits ända sedan 70-talet då den senaste arbetstidsreformen gick igenom, men under årens lopp har dis-kussionen aktualiserats av olika skäl. För 40 år sedan var anledningen jämställdhet mellan könen, medan det under 90-talet var ur arbetslöshetsynpunkt. Syftet med vår rapport har varit att fokusera på arbetsgivarens motiv och vilka effekter en arbetstidsförkortning kan få för organisationen. Vi har tittat på vilka effekter ledningen förväntade sig och vad re-sultatet blev efter införandet. Effekter som har nämnts i tidigare forskning som vi har tagit del av är ökad produktivitet och effektivitet, minskad personalomsättning samt ökat all-mänt välmående hos personalen. Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie som bestod av en djupintervju av Vd:n för ett företag som införde 6-timmars arbetsdag för delar av sin personal 2002. De effekter som företaget förväntade sig införlivades, dessutom tillkom många oväntade och positiva effekter som t ex ökat välmående bland personalen och en vinstökning redan första året. När vi har jämfört den teoretiska referensramen med den insamlade empirin har vi kommit fram till att många av de effekter som beskrevs i teorin har också visat sig stämma i den fallstudie som gjorts. Empirin har visat fler effekter som vi inte har funnit något vetenskapligt stöd för, som minskad sjukfrånvaro och en attrakti-vare arbetsplats. Dock är det svårt att dra slutsatser ifrån den analys vi gjort då de studier som redan finns i ämnet är få till antalet och mellan 10-15 år gammal vilket kan innebära att en del av det kan upplevas som irrelevant idag.