Sjuknärvaro – ett resultat av den psykosociala arbetsmiljön är en b-uppsats inom ämnet företagsekonomi. Författaren är Josefine Saksgaard och är skriven under vårterminen 2015. Syftet med denna studie har varit att ta fram ett förslag till underlag för en förbättrad psykosocial arbetsmiljö och en ökad frisknärvaro bland svenska arbetstagare samt genom detta bidra till en ökad ekonomisk vinst för verksamheter. Detta har utförts genom att studera hur sjuknärvaro påverkas av den psykosociala arbetsmiljön och hur den kan förbättras och bidra till en minskad sjuknärvaro. Arbetsrelaterad psykisk ohälsa har ökat markant de senast åren med sammanlagt sju procentenheter (SCB, 2014). Sjuknärvaron tror Aronsson m.fl. (2000) ökade under 1990-talet på grund av att den ändrade arbetsstrukturen och sjukförsäkringen i Sverige ledde till färre sjukskrivningar och mer osäkra arbetsförhållanden. Det var under denna tid som sjuknärvaro fick fokus för forskningen (Aronsson m.fl. 2000). Gustafsson och Marklund (2014) visade i en studie att drygt 50 procent av 1886 arbetande svenskar har en hög sjuknärvaro. Ett förslag till regeringen presenterades år 2013 om en avveckling av karensdagen. Detta för att minska sjuknärvaron då den ekonomiska förlusten från karensdagen ansågs ligga bakom den höga sjuknärvaron (Baudin m.fl. 2013). De största orsakerna till sjuknärvaro härstammar dock från psykosociala grunder (Aronsson m.fl. 2000). Därför har denna studie utgått från den psykosociala arbetsmiljön för att se om den kan vara en lösning till problemet med den höga sjuknärvaron. Förutom att se till tidigare relevant forskning har en empirisk studie genomförts.

En kvalitativ intervjustudie och en kvantitativ enkätundersökning har utförts på en lärargrupp i Färgelanda kommun. Slutsatsen av den empiriska studien och tidigare forskning (Johansen m.fl. 2014. Aronsson m.fl. 2000) visar att den psykosociala arbetsmiljön ligger till grund för den största delen av den höga sjuknärvaron. Genom att förbättra den psykosociala arbetsmiljön kan sjuknärvaron minskas, produktiviteten öka (Heuvel m.fl. 2010) och även undvika en utveckling av hög sjukfrånvaro vilket Bergström m.fl. (2009) och Gustafsson & Marklund (2014) styrker. Hur den psykosociala arbetsmiljön skall förbättras och leda till frisknärvaro beror på hur den specifika situationen ser ut i den enskilda verksamheten. Förslag till ett underlag är dock att skapa en större personalresurs och en större kunskap till kollegors arbetsuppgifter, vilket styrks av tidigare forskning (Johansen m.fl. 2014. Aronsson m.fl. 2000). Att chefen sätter rimliga krav och ger sin personal belöning är också viktiga faktorer för att skapa en god psykosocial arbetsmiljö samt att chefen på ett öppet sätt visar vikten av en god arbetshälsa. Hälsoåtgärder bör genomföras på organisations – eller enhetsnivå med multifokuserade åtgärder för att ge bästa effekt av ökad frisknärvaro (Dellve m.fl. 2007).