Det balanserade styrkortets roll: En studie om hur styrkortet genomsyrar en kommunal verksamhet
2015 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE credits
Student thesisAlternative title
The role of the balanced scorecard (English)
Abstract [sv]
Denna studie har fokuserat på användningen av det balanserade styrkortet inom en kommunal verksamhet. På grund av den kommunala verksamhetens omfattning begrän-sades studien till enhetschefer inom vård och omsorg. Syftet med undersökningen var att få kunskap om hur det balanserade styrkortet genomsyrade organisationen med fokus på hur enhetscheferna påverkas. För att uppfylla syftet formulerade vi två forsknings-frågor. Den första handlade om hur styrkortet tillämpas av enhetscheferna och den andra handlade om hur tydlig kommunikationen inom organisationen var. I undersökningen fokuserade vi på två centrala problem med det balanserade styrkortet inom den offent-liga sektorn. Det första problemet härleddes till att det kan uppstå svårigheter när styr-kortet ska appliceras på en organisation inom den offentliga sektorn eftersom styrkortet utvecklades med den privata sektorn i åtanke. Det andra problemet bestod av att styrkor-tet är en toppstyrd modell. För att uppfylla vårt syfte valde vi att utföra en kvalitativ undersökning där vi intervjuade sex enhetschefer på olika enheter inom vård och om-sorg. Tidigare forskning visade att det finns ett antal viktiga aspekter att ta hänsyn till för att det ska vara möjligt att använda styrkortet framgångsrikt inom den offentliga sektorn. Dessa aspekter innefattar bland annat att styrkortet måste modifieras för an-vändning inom den offentliga sektorn, att de olika måtten i styrkortet ska vara mätbara och att kommunikationen inom organisationen måste vara tydlig. Empirin visade att det fanns svårigheter vid användandet av styrkortet, där ett av de största problemen låg i datasystemet som uppfattades som ett krångligt system. Att datasystemet var krångligt ledde till att kommunikationen försvårades eftersom dokumentationen inte fungerat på ett tillfredsställande sätt. Vid analysen märkte vi att de två problem som var centrala i vår studie även förekom i vår valda organisation. Genom analysen kunde vi besvara våra två forskningsfrågor: (1) De olika enhetscheferna tillämpar styrkortet på olika sätt. Då enhetscheferna inte ser nyttan med styrkortet leder det till att tillämpningen inte sker aktivt och styrkortet tillämpas inte på det sätt som det är tänkt. (2) Kommunikationen är bristande då styrkortet som kommer från politikerna är otydligt med orealistiska mål-sättningar som är svåra att tillämpa på verksamhetsnivå. Bristerna i kommunikationen och det faktum att styrkortet inte tillämpas aktivt leder till att styrkortet inte genomsyrar organisationen fullt ut.
Abstract [en]
This study focused on the use of the balanced scorecard within the public sector. Due to the extent of the organizations targeted, this study is limited to unit managers within health care departments. The purpose of the study was to gain knowledge regarding how well integrated the scorecard was within the organization, with a focus on how the unit managers were affected. In order to fulfill this purpose we had to answer two questions. Firstly, how is the scorecard being implemented by the unit managers and secondly, how clear is the communication within the organization? This study targets two essen-tial problems related to balanced scorecard within the public sector. One problem is due to the fact that the balanced scorecard was being developed for the private sector. Be-cause of this, there exist some difficulties in applying the scorecard in an organization within the public sector. The second problem can be related to the balanced scorecard being a top-down model. In order to fulfill our purpose, we chose to conduct a qualita-tive case study in which we interviewed six unit managers within health care depart-ments. Past literature suggests that there are several important aspects to take into ac-count in order to be able to use the balanced scorecard successfully in the public sector. The scorecard needs to be modified to the public sector, the various dimensions of the scorecard should be measurable and the communication within the organization needs to be clear. The empirical data shows that there existed several difficulties in the use of the balanced scorecard, one of which consists of the computer system being perceived as a complicated system. Because of the hassle with the computer system the documen-tation process could not function satisfactorily, which have led to the communication being impeded. During the analysis we noticed that the two essential problems with the scorecard also occurred in our chosen organization. The analysis enabled us to answer our two research questions: (1) the various unit managers apply the scorecard in differ-ent ways. Since the unit managers lack the ability to see the benefits of the scorecard it leads to irregular use which in turn leads to the scorecard not being applied in the way it was intended. (2) The communication is inadequate since the scorecard coming from the politicians is unclear with unrealistic goals that are difficult to apply at the opera-tional level. The deficiencies in the communication and the fact that the scorecard is not being used actively leads to the conclusion that the scorecard is not being well integrat-ed within the organization.
Place, publisher, year, edition, pages
2015. , p. 50
Keywords [sv]
Redovisning, vårdverksamhet
National Category
Business Administration
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hv:diva-7822Local ID: EXC504OAI: oai:DiVA.org:hv-7822DiVA, id: diva2:843488
Subject / course
Business administration
Educational program
Ekonomprogrammet
Supervisors
Examiners
2015-08-172015-07-292015-08-17Bibliographically approved