Vi har i vår studie använt oss av Valerie Walkerdines genusteori, som beskriver skolämnet matematik ur ett genusperspektiv och hur flickor och pojkar påverkas av den allmänna synen på ämnet matematik. Den forskning som gjorts kring ämnet är gedigen och omfattande studier har gjorts som behandlar matematik ur ett genusperspektiv. Såväl motivation som resultat har behandlats i nationella samt internationella studier.

Syftet med denna studie är att undersöka om lärare upplever att skillnader mellan flickors och pojkars motivation i ämnet matematik existerar. Vidare ska studien även behandla hur lärare förklarar och resonerar kring dessa skillnader. Detta ämne har vi valt att undersöka då vi i en tidigare studie upplevde att flickor och pojkar hade olika syn på ämnet matematik.

Vår studie är av kvalitativ art och vi har valt att samla in data genom att intervjua fyra lågstadielärare som är behöriga och är eller har varit verksamma i skolämnet matematik. Materialet har vi sedan analyserat med hjälp av Fennema & Shermans skala, Mathematics as a male domaine scale (MD-skala).

I studiens resultat framkom det att lärarna inte hade uppfattat några skillnader mellan flickors och pojkars motivation i matematik, på lågstadiet. Däremot visade vårt resultat på att skillnaderna i motivation uppfattades kunna förekomma hos flickor och pojkar i högstadiet. Av resultatet upplevde vi att lärarna hade svårt att resonera kring eventuella könsskillnader, utifrån sina egna erfarenheter av undervisning i lägre åldrar och detta resulterade i att lärarna istället resonerade om könsskillnader i ämnet matematik i högstadiet. Skillnaderna, menade lärarna, beror inte på elevernas biologiska kön utan på yttre påverkan, så som lärare, undervisningsmetod samt bakomliggande strukturer.