Syftet med studien är att undersöka hur en ofrivillig uppsägning påverkar vardagslivet och identiteten för den enskilda individen. Vidare är syftet att se hur händelser av det här slaget kan förstås med utgångspunkt i begreppet vändpunkt. Studiens frågeställningar utgår från vad som händer när människor ställs inför en uppsägning, en ofrivillig förändring av sin livssituation samt vilka strategier som utvecklades för att hantera situationen.

De perspektivval som denna studie grundar sig i är begreppen livsform och vändpunkt. Dessa begrepp sätts i relation till teoretisk referensram och forskningsöversikt. Sedan presenteras det metodologiska kapitlet som redogör för den empirinära metodansatsen, datainsamlingsmetod och genomförande av 5 intervjuer innefattande 7 informanter. Vidare presenteras urval av informanter, den narrativa analysmetoden och etiska överväganden.

Resultatet visar att en ofrivillig förändring av livssituationen genom uppsägning leder till omorientering av livet. Det som hände när informanterna i denna studie ställdes inför en ofrivillig förändring av livssituationen kan i huvudsak sammanfattas som att de accepterade förändringen och vidtog de åtgärder som krävdes i rådande samhällskontext.

Studiens empiriska och teoretiska analyser leder till slutsatsen att de strategier som informanterna utvecklade handlade om att se nedläggningen som en chans till förändring, en möjlighet. Informanternas livsberättelser innehåller positiva minnen och handlar om livet före, livet under och livet efter den kritiska händelsen. Detta beskriver de genom att nedläggningsbeskedet uppfattades som en avgörande omständighet men inte nödvändigtvis som en problematisk upplevelse. Hur en individ ser på detta har bland annat att göra med i vilken livsform individen lever, hur vardagslivet är uppbyggt och hur individen identifierar sig i sitt sammanhang.

The purpose of this study is to investigate how involuntary discharge affects the identity and everyday life of an individual. Further purpose is to investigate how events like this can be understood based on the concept of a turning point in life. The premises of my questions proceeds from a human facing a discharge, an involuntary change in life, and the strategies they develop to deal with the situation.

The choice of perspective in this study is based on the concept of life form and turning point. These concepts are placed in relation to a theoretical frame of reference and research survey. The methodological chapter follows, which explains the empirical close method approach, data collection method and 5 interviews with 7 informers. Further a presentation of selected informers, the narrative analytic method and aesthetic considerations.

Results show that an involuntary change of life circumstances through discharge leads to a reorientation in life. The informants in this study faced an involuntary change and what happened can mainly be described as accepting change and take the necessary actions in the existing society context.

The empirical and theoretical analysis in this study leads to the conclusion that informants developed strategies to let the discharge become a chance to make a change, a possibility. The informants share life stories that contains positive memories connected both to the life before, during and after the critical event. They describe the factory shutdown were perceived as a crucial situation, but not necessary a problematic experience. How an individual reacts to a thing like this has, among other things, to do with the current life form of the individual. What their everyday life consist of and how the individual identifies itself in their own context.