Integration is a recent and expanding social phenomenon. In the last ten years the number of unaccompanied asylum-seeking children and young people has increased dramatically. During 2014, Sweden received 81 000 people from other countries, people that was trying to escape war and persecution. 7049 of those people were children under eighteen, unaccompanied by a parent or legal guardian, known as unaccompanied minors. Unaccompanied children and young people constitute a particularly vulnerable group in society. Many of them have traumatic experiences of war, violence, persecution, abuse, poverty, and some have been living in difficult family circumstances. They flee from their country of origin, separated from parents, family, language, culture and lifestyles which can increase risks of being exposed to vulnerable situations. As Swedish authorities do not have any formal responsibility for social integration, some non-profit operators takes initiative for that matter. A non-profit actor is an association run by and for unaccompanied youth in Sweden. In view of the above mentioned problem area, the study aims to examine how associations as a social arena can be a way into society for unaccompanied youths. The study aims to investigate a non-profit association's work to facilitate the integration of unaccompanied young people. A qualitative approach has been chosen by using semi-structured interviews with board members of the association to reach an understanding of how the association can create opportunities for unaccompanied young people to integrate into society. The theoretical basis emanates from social network theory which is based on general systems theory and key concepts such as identity, community, social support and integration are used. The data were analyzed through thematic analysis based on previous research and the study's theoretical basis.

Results show that the association can be both a security-generating community and an exchange of knowledge that will strengthen the opportunities for young people to integrate into society. One disadvantage of the association's work that has been evident in the results is that the security is within the association may tend to create a comfort zone within, which young people can get caught in.

Integration är ett aktuellt och expanderande samhällsfenomen. Under de senaste tio åren har antalet ensamkommande asylsökande barn och ungdomar ökat kraftigt. Under år 2014 sökte sig 81 000 personer till Sverige i hopp om att fly undan krig och förföljelse. Utav dessa var 7049 barn under arton år som kom till Sverige utan medföljande förälder eller annan vårdnadshavare, så kallade ensamkommande barn. Ensamkommande barn och ungdomar

utgör en särskilt utsatt grupp i samhället. Många av dem har traumatiska upplevelser från krig,

våld, förföljelse, övergrepp, fattigdom och en del har levt under svåra familjeförhållanden. De flyr från sitt hemland, separeras från föräldrar, familjen, språket, kulturen och levnadsvanor vilket innebär en mycket utsatt situation. Svenska myndigheter har inte något formellt ansvar för den sociala integrationen, varpå ideella aktörer tar initiativ till den delen. En ideell aktör är en föreningsverksamhet som bedrivs av och för ensamkommande ungdomar i Sverige.

Mot bakgrund av ovanstående problemområde syftar studien till att undersöka hur föreningsliv som social arena kan vara en väg in i samhället för ensamkommande ungdomar. Studien ämnar att undersöka den valda föreningens arbete för att underlätta integreringen för ensamkommande ungdomar. En kvalitativ ansats har valts för att genom semistrukturerade intervjuer med styrelsemedlemmar i föreningen skapa förståelse för hur föreningen kan bidra till att ensamkommande ungdomar integreras i samhället. Studiens teoretiska utgångspunkt utgår ifrån social nätverksteori utifrån generell systemteori samt centrala begrepp som identitet, gemenskap, socialt stöd och integration. Datamaterialet har analyserats genom en tematisk analys utifrån tidigare forskning samt studiens teoretiska utgångspunkt.

Studiens resultat visar att föreningen bidrar med både en trygghetsgenererande gemenskap och ett kunskapsutbyte som ska stärka möjligheterna för ungdomarna att integreras i samhället. En nackdel med föreningens arbete som blivit tydligt i resultatet är att den trygghet som finns inom föreningen kan tendera att skapa en trygghetszon inom vilken ungdomarna riskerar att fastna i.