Bakgrund

Marknadsestetiken har kommit att påverka och influera vårt samhälle och våra liv i allt högre grad. Genom estetiskt tilltalande design och formgivning av produkter och en upplevelseindustri som spelar på människors önskedrömmar och känslor är den en stor del och en bidragande faktor för konstruktionen av identitet, normer och värden. Studier inom området barn och reklam har utförts tidigare, men i högre utsträckning bland ungdomar och äldre elever. Eftersom yngre barn i allt högre utsträckning också bemöts som aktiva konsumenter ur marknadsaktörernas perspektiv behövs mer forskning även om unga barns förhållande till reklam och marknadsestetik.

Syfte

Syftet med denna fallstudie var att försöka få insikt i om, och i så fall hur, medvetna eleverna är gällande påverkan av reklam och annan marknadsestetik, samt vilken betydelse de tillskriver marknadsestetiken. Det var även av intresse att uppmärksamma marknadsestetikens påverkan, samt diskutera vilka möjligheter och begränsningar skolan har för att medvetandegöra eleverna.

Metod

För att få svar på de ställda frågorna till denna studie använde vi oss av intervjuer som metod. Intervjuerna utfördes i två skolor i olika kommuner med elever från årskurs 1 och 2. Två fokusgruppsintervjuer med fyra elever i varje grupp användes till intervjuerna med elever i årskurs 2. Efter utfallet med de första intervjuerna ändrades gruppsammansättningenmed elever ur årskurs 1, där vi använde oss av fokusgruppsintervjuer i form av parintervjuer med 5 stycken par. I studien utgick vi från barns perspektiv där elevernas utsagor var i fokus och grund för resultatet som kom att tolkas av oss ur ett kombinerat socialkonstruktivistiskt och livsvärldsfenomenologiskt perspektiv.

Resultat

Vi kunde se många likheter med tidigare utförda studier och vår. Eleverna visade på medvetenhet rörande var reklam finns, varför den finns och att den kan påverka. Medvetenheten skiljde sig dock bland eleverna i de olika årskurserna, både dem emellan och mellan skolorna. Attityder till reklam skiljde sig också bland individerna. Likt tidigare studier, visade det sig att eleverna var påverkade av de estetiskt tilltalande bilderna och genomtänkta utformningen av reklam, men att de oftast inte var fullt medvetna om dess påverkan på dem själva. Yttre inflytande genom kändisar och bekantas åsikter och konsumtion spelade roll för påverkan på eleverna. Trots att styrdokumenten inte explicit skriver fram arbete med mediekritik i de yngre åldrarna, är skolans möjligheter till ett medvetet förhållningssätt möjligt genom bland annat estetiska lärprocesser och ett radikalt estetiskt perspektiv, något som är högst aktuellt