Bakgrund: Ansvaret för läsutveckling har traditionellt förlagts på svenskämnet och läsundervisning i de första skolåren och den främsta avsikten har varit att eleverna ska knäcka läskoden. Idag räcker dock inte att en läsare knäckt läskoden eftersom läsning idag omfattar fler läsfärdigheter. För att elever ska ha möjlighet att utveckla dessa läsfärdigheter krävs att ansvaret för elevers läsutveckling fördelas på alla skolämnen. Det krävs även att aktiv läsundervisning genomsyrar hela skolgången och att samtliga verksamma lärare tar ett aktivt ansvar för att eleverna ska kunna nå längre i sin läsutveckling. Aktuell forskning framhåller att svenska elever idag når en grundläggande nivå gällande sin läsförståelsefärdighet men att allt färre når en mer avancerad nivå. Detta har lett till att läsforskare betonat vikten av att bedriva en aktiv läsundervisning för att gynna elever i deras fortsatta läsutveckling. Vi vill därför undersöka hur elever uppfattar läsaktiviteter i skolan för att få en djupare förståelse för hur den fortsatta läsundervisningen kan utformas utifrån hur eleverna själva uppfattar detta. Studien kommer innefattas av elever från årskurs 4 på grund av att man där kan förväntas se en övergång från den första läsinlärningen till den fortsatta läsutvecklingen.

Syfte: Syftet med studien är att få kunskap om hur elever uppfattar läsaktiviteterna i skolan.

Metod: Semistrukturerade elevintervjuer, vilka utgick från en intervjuguide, genomfördes för att samla in studiens empiri. Tolv elever från två olika skolor utgör studiens urval. Elevintervjuerna spelades in och transkriberades och i tolkningsarbetet färgkodades svaren vilka placerades in i kategorier grundade på våra forskningsfrågor. Intervjuerna analyserades för att finna generella uppfattningar samt likheter och skillnader med tidigare presenterad forskning.

Resultat: Ett sammanfattande resultat av vår studie visar att majoriteten av eleverna ansåg att man inte kan bli en så kallad färdig läsare utan att det alltid finns områden inom läsning som kan utvecklas. Vårt resultat visar också att eleverna hade föreställningen om att läsutveckling både fordrar aktivitet och ansträngning av läsaren och i detta sammanhang lyftes särskilt fram att man ska läsa mycket och ofta. Eleverna upplevde sig möta ett flertal olika stödstrukturer som på olika sätt stöttade dem i deras läsutveckling. Av resultatet framkommer att den enskilda tysta läsningen uppfattades vara den stödstruktur som majoriteten av eleverna upplevde som den mest effektiva för att nå längre i sin läsutveckling. En upptäckt vi gjort är att majoriteten av eleverna förknippade den fortsatta läsutvecklingen med den första läsinlärningen. Av resultatet framkommer också att eleverna i olika grader hade ett metakognitivt förhållningssätt till läsutveckling och läsundervisning.