Bakgrund:

Handikappomsorgen i Sverige har vuxit fram ur den gamla fattigvården och inneburit en successiv överflyttning av ansvaret för personer med funktionsnedsättning från familj och välgörenhet till samhället. Det sociala arbetet och politiska beslut under 1900-talet kom så småningom att 1994 resultera i LSS – Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS består av en rad insatser som beslutas, verkställs och utförs av kommunen idag och som ska tillförsäkra de som omfattas av lagen goda levnadsvillkor. En av insatserna är ett andrahands hyreskontrakt via kommunen med tillgång till personal och service. Den här personalen och deras egna berättelser intresserar oss, därför att arbetet med funktionsnedsatta är en kärnverksamhet inom socialpedagogiken.

Syfte:

Undersöka hur personal i bostad med särskild service enligt § 9:9 LSS upplever sin yrkesroll, uppdrag och handlingsutrymme och vilka faktorer som påverkar handlingsutrymmet.

Metod:

Kvalitativa intervjuer med åtta personer från sammanlagt fyra olika enheter belägna i två kommuner. Analysmetoden är meningskoncentrering med färgkodning av den text i intervjuerna som besvarar respektive forskningsfråga.

Resultat:

Informanterna berättar att de upplever sin yrkesroll och sitt uppdrag som att se till att deras brukare har det så bra och tryggt som möjligt och kompensera för funktionsnedsättningen. De säger vidare att de ska stötta sina brukare att bli så självständiga som möjligt. Informanterna upplever sitt handlingsutrymme som gott. Faktorer som begränsar handlingsutrymmet mest är brukarnas egen vilja och när personalgruppen inte är eniga. Det framkom inte några större byråkratiska begränsningar av handlingsutrymmet. Ekonomi nämndes som en faktor som inverkar på roll och handlingsutrymme.

Background:

Disability care in Sweden has grown out of the old poor care and led to a gradual transfer of responsibility for persons with disabilities from family and charity to the community. The social work and political decisions of the 20th century eventually arise in 1994 resulting in LSS – law on support and service to some people with disabilities. LSS is made up of a series of actions to be adopted, enforced and executed by the municipality of today and to ensure they are covered by the law of good living conditions. One of the efforts is a secondary lease by the municipality with access to staff and service. This staff and their own stories interest us, because working with disabled people is a core activity in the area of social pedagogy.

Objective:

To examine how professionals in residence with particular service under section 9: 9 LSS perceive their professional role, mission and action and the factors affecting the room for maneuver.

Method:

Qualitative interviews with eight people from a total of four different units situated in two municipalities. The analytical method is focused essence with color coding of text in the interviews to answer the research question.

Results:

Informants tell us that they feel their professional role and its mission to ensure that their users have it as good and safe as possible and compensate for the disability. They say that they'll support their needed to become as independent as possible. Informants feel their room for maneuver to be good. Factors that restrict the room for maneuver is needed own will and when staff does not agree. There were not any major bureaucratic constraints of the room for maneuver. Economy was cited as a factor affecting the role and room for maneuver.