Bakgrund och syfte

Svenska som skolämne och ämnets undervisning är av föränderlig karaktär och har genom tiden genomgått ett flertal förändringar och identitetsbyten. Detta har också påverkat ämnets innehåll och arbetssätt vilket i sin tur inverkar på elevernas lust att lära. Motivation är en avgörande faktor när man ställs inför någon form av uppgift, därför blir motivation ett särskilt viktigt område inom skolan. Denna undersökning syftar därför till att ge en inblick i, beskriva och problematisera elevers syn på studiemotivation och faktorer som styr/påverkar deras studiemotivation i positiv kontra negativ riktning inom svenskämnet.

Metod

Samtliga intervjuer genomfördes med elever från en årskurs 6 där de cirka 75 eleverna är fördelade på tre klasser. För uppsatsens syfte ansågs kvalitativa fokusgruppintervjuer som den mest lämpliga forskningsmetoden för insamlandet av empirin. Det var 24 elever som valde att delta i undersökningen. Då motivation som forskningsfält är väldigt komplext bygger uppsatsens teoretiska ramverk och analysverktyg på både mer övergripande motivationsteori (exempelvis Maslows behovsteori), men också på centrala begrepp inom motivationsforskningen.

Resultat och analys

För att bibehålla relevans och kontinuitet sammanvävdes resultat- och analysdel. En av de tydligaste slutsatserna som utkristalliseras är den stora differensen mellan denna studie och tidigare empiriska undersökningar. Denna skillnad gäller främst informanternas inställning till skolan och dess verksamhet. Informanterna i denna undersökning har en överlag mer positiv inställning till skolan än informanterna i tidigare undersökning som omnämns i denna studie. De viktigaste motivationsfaktorerna som utmynnas i informanternas diskussioner är det sociala klimatet och trygghet, läraren och skoluppgifterna och variation