Bakgrund:

Det finns många studier kring språkbruket och dess påverkan på samhället. Forskning visar att språket påverkar även ungdomars möjligheter i att lyckas bra såväl i skolan som på arbetsmarknaden i framtiden. Språket som man talar är nära bundet till området som man bor på och det är även där språkkoderna utvecklas. Språk är såväl ett socialt fenomen som ett kulturellt och redan som tvååring känner vi till hur man hälsar på ett kulturellt korrekt sätt för att uppfattas som artig. Denna företeelse skiljer sig åt beroende på vilken kulturell bakgrund du har. Detta innebär också att individen anpassar sig efter samhället och inte minst vilket område den individen bor på.

Syfte:

Syftet med denna studie är att genom intervjuer ta reda på ungdomars språkbruk och dess påverkan på skolan på två närliggande högstadieskolor. Tanken är att belysa skillnader utifrån områden som eleverna bor på.

Metod:

Studien genomförs på två högstadieskolor och vi utför kvalitativa semistruktuerade intervjuer med ungdomar som är mellan 14-16 år gamla. Studien fokuserar i huvudsak på språket som ungdomarna använder och därför har vi valt fokusgruppsintervjun som metod. Det är dialogen och interaktionen inom gruppen och inte minst deltagarnas respons på varandras uttalanden som är det väsentliga i vår studie.

Resultat:

I resultatet fick vi reda på att språket som eleverna använder ser olika ut beroende på vilken skola eleverna går på. Den geografiska skillnaden är liten och därför handlar det inte om olika dialekter men det finns ändå en ganska tydlig skillnad mellan hur eleverna på Björklövsskolan kommunicerar och eleverna på Ringskolan. Skillnaden mellan dessa två skolor är att eleverna på Björklövsskolan har en utvecklad språklig kod som också underlättar i skolan och även senare i arbetslivet. Eleverna på Ringskolan använder en begränsad språklig kod. "Skolspråk" uppskattas av lärare och det är ofta genom formuleringar och detaljrikedomen i språket som man har chans att få bättre betyg. Eleverna som använder den begränsade koden gynnas inte lika mycket i skolan. Elevernas identitet i de olika skolorna kan skapa ett ok eller en flytväst för maktinflytande, status, skolresultat och för framtida sysselsättning. Lärarnas ansvar på skolorna är att aktivt arbeta för jämställhet i samhället (lgr11) vilket gör att de eleverna på Ringskolan behöver övas på ett utvecklat språk för att få samma förutsättningar. Den utvecklade koden används främst i formella sammanhang som i skolan, medan den begränsade koden användes i informella situationer som när eleverna samtalar med varandra.