Denna undersökning har genom intervjuer ämnat undersöka hur elever och lärare upplever att elevdatorer har förändrat undervisningen i gymnasieskolan. Resultat ifrån intervjuerna har kopplats ihop och sorterats efter SAMR-modellen som också haft stor inverkan på de krav som Skolverket sätter upp. Som tillägg till denna modell har också Hindrance, vilket har som syfte att diskutera negativa aspekter av elevdatorer, använts för att möjlliggöra en diskussion kring det. Arbetet avslutas med en diskussion där resultat ställs i förhållande till skolverket och annan relevant forskning. Bakgrund: Som bakgrund till vår undersökning finnes, förutom egna reflektioner under VFU-perioder, skolverket och i synnerhet SAMR-modellen som också utgjort mall för hur resultatet ifrån intervjuerna har kategoriserats och analyserats. Eftersom forskningsfältet inom valt område är stort har det varit omöjligt att, under den tidsperiod som detta arbete avser, ta del av all forskning som finns. Bakgrund har därför begränsats till det som ansetts relevant för just det vi ämnar undersöka. Syfte: Syftet med arbetet är att få ökad kunskap om hur lärare och elever anser att laptops fungerar i undervisningen. Vi vill också, om än i mindre utsträckning, undersöka hur användandet av datorn som hjälpmedel skiljer sig mellan olika ämnen. Metod: Kvalitativa intervjuer genomförs både med lärare och elevgrupper på fyra olika skolor i västra Sverige med fokus ifrån ett sociokulturellt perspektiv där upplevelser och erfarenheter ifrån användandet av elevdatorer står i fokus. Resultat: Resultatet visar att elevdatorer till viss del effektiviserar och underlättar undervisningen både för lärare och elever. Elevdatorn ses också som en distraherande faktor som eleverna har svårt att hålla sig ifrån men jämställs i dessa fall med mobiltelefoner, att dagdrömma eller att sitta och kladda på bänken. I helhet visar resultatet alltså att elevdatorer har en positiv inverkan på studiemiljön.