Bakgrund

Ett av skolans uppdrag är fostra elever till demokratiska medborgare. Det finns ingen enig definition av hur en ideal medborgare framställs. De medel som används för att forma demokratiska medborgare i skolan är bland annat läroböcker där texterna har bakomliggande värderingar som elever kan påverkas av.

Syfte

Syftet med studien är att undersöka vilken typ av medborgarfostran läroböcker i SO praktiserar. Syftet bryts ner i två forskningsfrågor som berör hur den ideala eleven skrivs fram i läroböcker och på vilket sätt den mottagande eleven tilltalas.

Teori och metod

Metoden och teorin som används i studien är diskursanalys med en inriktning på identitetskonstruktion. Teorin utgår från att det alltid finns bakomliggande tankar och värderingar i texter. Metoden går ut på att hitta mönster i de två valda läroböckerna genom ekvivalenskedjor och begreppen medborgarskap, makt och perspektiv. De två läroböckerna som analyseras är de två mest använda läroböckerna i SO i en medelstor kommun i Västra Götaland. De signifikanter som hittads i läroböckerna och bildade ekvivalenskedjor bevisas och förklaras med hjälp av citat i uppsatsens resultatdel. Studien redovisar inte sanningar, utan det är tolkningar av forskningsfrågorna i ett specifikt sammanhang som undersöks.

Resultat

Studiens resultat visar att det tydligt skrivs fram en ideal elev i båda böckerna. Den ideala eleven skiljer sig något böckerna mellan. De signifikanter som bygger upp den ideala eleven är exempelvis att följa lagar och regler, reflektera och att ha ett moraliskt rätt bemötande. Det framkom också i diskursanalysen att elever inte alltid tilltalas som reflekterande elever, utan mer som tomma kärl redo att fyllas med kunskap som inte alltid motiveras.