Background

Hypertension is one of the most common reasons for visiting primary care. It is one of the most important modifiable risk factors for cardiovascular disease, suffering and death. Lifestyle change, such as increased physical activity is the foundation of treatment of hypertension. Lifestyle change starts as a process in which patients can be helped by a nurse through conscious communication, educate and support increased physical exercise.

Aim

The aim of this study was to investigate the district nurse´s experiences of interacting with patients with hypertension about physical activity.

Method

Individual qualitative study. Ten nurses from health center were interviewed. The material was analyzed according to qualitative content analysis.

Results

The interviews resulted in three categories: 1. Guidelines and proven experience creates a platform for dialogue. District nurses faced the meeting prepared by having materials adapted to each patient's unique situation and related policies. 2. If the will and ability to change is present in the patient, the district nurse can affect the ability to succeed. Patients were interested in physiological knowledge and the impact of lifestyle interventions. Motivation level varies in relation to the situation, ability and difficulties in implementing change. 3. Knowledge, feelings and reflections affect the district nurse in the dialogue. Thoughts and feelings are brought up in the desire to support a sustained change. 4. Patience to wait for an uncertain outcome. Patience is necessary because it´s never obvious which patients undertake increased physical activity.

Conclusions

During the process of content analysis following theme appeared: district nurse helping the patient to walk the narrow road. The district nurse became an asset the patent could choose to use in order to facilitate the implementation of lifestyle changes.

Bakgrund

Hypertoni är en av de vanligaste orsakerna som föranleder ett besök inom primärvården. Vidare är högt blodtryck en av de viktigaste påverkbara riskfaktorer för kardiovaskulär sjukdom, lidande och död. Livsstilsförändringar, som ökad fysisk aktivitet är grunden i behandlingen av hypertoni. Livsstilsförändring startar som en process där patienter kan bli hjälpt av en distriktssköterska/ sjuksköterska som genom medveten kommunikation utbildar och stöttar patienten till ökad fysisk aktivitet.

Syfte

Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskans erfarenheter av att samtala med patienter med hypertoni om fysisk aktivitet.

Metod

En kvalitativ studie. Tio distriktssköterskor eller sjuksköterskor från vårdcentral intervjuades. En kvalitativ innehållsanalys av materialet genomfördes.

Resultat

Intervjuerna mynnade ut i följande kategorier: 1. Riktlinjer och dokumenterad erfarenhet skapar grund för dialog. Distrikts-sköterskan har inför samtalet förberett sig genom att ha material som de anpassar för respektive patients unika situation och verksamhetens riktlinjer. 2. Om vilja och förmåga till förändring finns hos patienten kan distriktssköterskan påverka möjligheten att lyckas. Alla patienter upplevdes intresserade av fysiologisk kunskap och livsstilsförändringars påverkan på blodtrycket. Motivationsnivå varierande i relation till situation och förmåga att genomföra förändring. 3. Kunskap, känslor och reflektioner påverkar distriktssköterskan i samtalet. Tankar och känslor väcks vid önskan att stötta till en bibehållen förändring. 4. Tålamod att vänta in oviss utgång. Tålamod krävs då det inte är självklart vilka patienter som ökar sin fysiska aktivitet.

Konklusion

Under innehållsanalysens process växte följande tema fram: Distriktssköterskan hjälper patienten att gå den smala vägen. Distriktssköterskan var en tillgång som patienten kunde välja att använda sig av för att underlätta genomförandet av livsstilsinterventioner.

Nyckelord

Dialog, distriktssköterska, fysisk aktivitet, hypertoni, kvalitativ.