Den tekniska utvecklingen går med oerhörd hastighet i Sverige, och att använda olika digitala verktyg är en självklarhet för barn och ungdomar idag. Användningen av dessa redskap blir därför också en nödvändighet för skolan och förskolan, vilka liksom samhället i övrigt är i ständig utveckling. Användningen av datorer har länge varit en vanlig del i förskolans pedagogik, men lärplattan är dock en relativt ny företeelse varför det är intressant att studera användningen av just detta verktyg i förskolan.

Syftet med studien är att undersöka fenomenet lärplattan ur barns perspektiv på en förskola, och på vilket sätt lärplattan skapar mening och påverkar barns livsvärld och lärande.

Studien utgår från följande forskningsfrågor:

•

Hur är lärplattan meningsskapande för barn i förskolan?

• Hur är lärplattan en del i barns livsvärld i förskolan?

• Hur påverkar lärplattan barns lärande i förskolan?

Studien är inspirerad av ett fenomenologiskt perspektiv och bygger på kvalitativa metoder. I studien används deltagande observationer och semistrukturella intervjuer.

Resultatet visar att lärplattan är en naturlig del av barnens livsvärld och förskolevardag. De har en mycket positiv syn på lärplattan men ser den dock främst som en ömtålig leksak. Den kunskapsinhämtning som sker äger rum mest på ett omedvetet sätt hos barnen. Studien visar även att de regler som skapats av pedagogerna för användning av lärplattan starkt påverkar meningsskapandet och lärandet för barnen. Ur barns perspektiv påverkas lusten till att använda lärplattan utifrån om det är lustfullt och utmanande. Studien visar att det sker ett interagerande kring lärplattan där barnen samspelar i stor utsträckning och lär av varandra. Utifrån ett vuxet perspektiv kan man se att flera olika kunskapsområden berörs och utvecklas, så som motorik, språk, faktakunskaper och socialt samspel. De kunskaper som barnen själva å andra sidan ger uttryck för är direkt konkret kunskap som att t.ex. använda sig av lärplattans kommandon och det faktiska innehåll de pedagogiska spelen förmedlar.

Min huvudslutsats är att det är viktigt att förskolan vinnlägger sig om att ta del av och förstå barns upplevelser. Lärplattan är ett verktyg som bör användas på ett medvetet pedagogiskt sätt med utgångspunkt i att ge upplevelse av lust utifrån barns perspektiv. Det finns en stor risk i om lärplattan

ensidigt utformas som ett pedagogiskt verktyg för lärande utifrån ett vuxet perspektiv, att den inte i tillräcklig utsträckning skapar en kreativ och lustfylld miljö. Goda intentioner att skapa lärande i förskolemiljön kan då gå om intet. Å andra sida om lärplattan inte används som en del i den pedagogiska verksamheten utnyttjas inte potentialen i verktyget, vilket sannolikt ger ett mer begränsat lärande som konsekvens.

The technical development in Sweden goes with amazing speed, and it is a matter of course to use digital tools for children and young people today. The use of these tools therefore also becomes a necessity in school and pre-school, which, like society, is in constant evolution. For quite a long time computers have been a natural and integral part of pre-school pedagogy, but the iPad is a relatively new technical device, why it is interesting to study this particular tool in pre-school.

The purpose with this study is to investigate the phenomenon of iPad from the perspective of pre-school children, studying in what way the iPad creates meaning and affects children's life-world.

The study uses the following research questions:

• How does the iPad create meaning for children in pre-school?

• How is the iPad a part of children's life-world in pre-school?

• How does the iPad affect children's learning in pre-school?

The study is inspired by a phenomenological perspective and is based on qualitative methods. Assisted observations and semi-structured interviews are used in the study.

The result shows that the iPad is a natural part of the children's world and their pre-school day. They have a very positive view on the iPad, however they see it foremost as a fragile toy. The learning taking place is mostly on an unconscious level for the children. The study also shows that the rules for using the iPad created by the teachers strongly influence the creation of meaning and learning for the children. Their desire to use the iPad is influenced by whether it is something joyful, amusing and challenging. The study shows that interaction takes place around the iPad where children work together and learn from each other to a large extent. From an adult perspective one can distinguish several different areas of knowledge being integrated and developed such as, motor function, language, factual knowledge and social interaction. The knowledge that the children themselves express on the other hand is direct and concrete knowledge, such as how to use the commands of the iPad and factual knowledge of the content of the pedagogical games.

My main conclusion of this study is that it is important that pre-schools strive to understand the children's experiences. The iPad is a tool which should be used in a deliberate pedagogical way with the clear objective to convey experiences of enjoyment from the perspective of the children. There is a big risk that in case the iPad is only administered as a pedagogical tool for learning from an adult perspective, it will not to a sufficient extent create a creative and joyful environment. The good intentions meant to create learning in pre-school might then come to nothing. On the other hand, if

the iPad is not used as a part of the pedagogical work the potential of the tool will not be exploited, which probably would lead to more limited learning.