Bakgrund: I den nya läroplanen som kom 2011 fortsatte inflytande att vara något som det läggs vikt vid att eleverna ska ha. Tidigare forskning visar dock att elever inte anser sig själva ha speciellt mycket elevinflytande och att lärare misstror att elever i gymnasiet klarar av att hantera ett högt inflytande. Samtidigt finns det undersökningar i skolor där de arbetar med problembaserat lärande och där eleverna istället är vana vid att styra sin undervisning till hög grad själva och att de klarar det ansvaret som kommer. Hur det ser ut idag efter att den nya läroplanen har blivit införd är inte undersökt.

Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka elevernas uppfattning av i hur stor utsträckning elever anser att de har ett informellt inflytande i undervisningen samt hur viktigt det är för dem att ha inflytande samt om det fanns några skillnader mellan kön och program.

Metod: En kvantitativ metod användes där enkäter skapades baserade på en tidigare kvalitativ undersökning (Swahn, 2006). Enkäten innehöll två bakgrundsfrågor där eleverna besvarade kön och program. Därefter följde fyra frågor som avsåg att mäta variabeln Planera, fyra frågor som avsåg mäta variabeln Utvärdera, tre frågor som avsåg att mäta variabeln Lärarnas attityd, en fråga som avsåg mäta Lärarnas information och till sist sex frågor som avsåg mäta variabeln Vilja till inflytande. En skola valdes ut som deltagande skola där två högskole- respektive tre yrkesförberedande program deltog. Ett missivbrev skickades till rektorn för dessa program samt lärare där syfte, metod och etiska ställningstaganden togs upp och en tid bokades därefter in med lärare där enkäterna delades ut under lektionstid. Innan enkäten delades ut vid datainsamlingstillfället fick eleverna information om vad undersökningen skulle mäta samt deras etiska rättigheter. Ett missivbrev bifogades som försättsblad till enkäten som eleverna bads läsa innan de besvarade enkäten för att återigen få information om sina etiska rättigheter. Totalt var det

101 elever som valde att besvara enkäten varav 52 var unga kvinnor och 49 var unga män.

Resultat: Den enda signifikanta skillnaden mellan könen var att de unga kvinnorna ville ha mer inflytande i undervisningen än vad de unga männen ville ha. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan program för de resterande variablerna.

Medelvärdesanalysen visade att alla eleverna anser att de sällan får vara med att planera och utvärdera lektioner, att eleverna anser att lärarnas attityd inte uppmanar dem till att påverka undervisningen, att lärarna sällan ger dem information om sin rätt till elevinflytande samt att alla elever ville ha inflytande i undervisningen.