Syftet med studien var att studera äldre människors, boende i särskilt boende, känsla och upplevelse av egen livskvalitet. Frågeställningarna för studien var "Vad främjar och hindrar känslan och upplevelsen av livskvalitet hos äldre", "I vilket sammanhang och med vem upplever äldre hög livskvalitet" och " Hur har känslan och upplevelsen av livskvalitet förändrats efter det att man flyttat till ett särskilt boende". Valet av begreppen, välbefinnande, tillfredsställelse och lycka, är gjord utifrån Bengt Brüldes blandade livskvalitetsteori. Studien vilar således på Brüldes teori och tankar kring livskvalitet och hur livskvalitet kan undersökas.

Studien har en kvalitativ ansats, där semistrukturerade intervjuer genomförts med sex äldre personer boende i särskilt boende i en mindre kommun. Analysen skedde enligt DePoy och Gitlins fyra tanke- och handlingsprocesser vid kvalitativa analyser. Ett induktivt förhållningssätt anammandes där kategorier, taxonomier och teman plockades fram. De kategorier som framträdde främst var hälsa, betydelsefulla relationer och social samvaro med andra, övriga kategorier som nämndes av informanterna var trygghet/otrygghet, ekonomi samt ödmjukhet.

Studien visar liknande resultat som tidigare bedriven forskning, nationellt som internationellt. De likheter som framträtt är att en god hälsa är en bidragande orsak till en ökad känsla och upplevelse av livskvalitet, men också betydelsen av nära och goda relationer till familj och vänner. Vidare lyfts betydelsen av goda levnadsvillkor så som ekonomi upp av informanterna. Likväl lyfter informanterna vikten av fritidsaktiviteter men också tidigare erfarenheter från livet. Det som framträtt som mest intressant i analysen är vår tolkning av att äldre är ödmjuka, vilket kan påverka deras känsla och upplevelse av egen livskvalitet genom att de ej alltid kan med att fråga om den hjälp eller det stöd de är i behov av.

Det finns enligt oss grund till att finna arbetssätt inom socialt arbete med äldre för att bibehålla och främja känslan och upplevelsen av egen livskvalitet bland äldre under de åren de är boende i ett särskilt boende. Detta utifrån analysen där vår tolkning visar på att äldres ödmjukhet kan komma att påverka känslan och upplevelsen av egen livskvalitet negativt.

The aim of the study was to examine elderly´s, residents of nursing homes, feeling and experience of their own Quality of Life by examining their sense of well-being, satisfaction and happiness. The questions for this study was "What promotes and prevents the feeling and the experience of Quality of Life in elderly", "In what context and with whom perceive elderly high Quality of Life" and "How has the feeling and perception of Quality of Life changed after they moved to a nursing home". The choice of terms, well-being, satisfaction and happiness, has been made from Bengt Brüldes mixed Quality of Life theory. The Study is thus based on Brüldes theory ant thoughts about life and how Quality of Life can be examined.

The study has a qualitative approach, in which semi-structured interviews were conducted with six elderly living in nursing homes in a small community. The analysis was done according to DePoy and Gitlins four thought and action processes of qualitative analysis. An inductive approach was used where categories, taxonomies and themes were picked up. The categories that emerged were primarily health, meaningful relationships and social interaction with others. Other categories that emerged were help/support, security/unsecurity, economy and humility.

The study shows similar results to previous research projects nationally and internationally. The similarities that emerged is that good health is a contributing factor to an increased feeling and perception of Quality of Life, but also the importance of close and good relationships with family and friends. Furthermore, informants raised the importance of good living conditions so as economy. Nevertheless informants lift the importance of extracurricular activities but also past experience of life. What emerged as the most interesting in the analysis is our interpretation of the elderly as humble, which can affect their sense and experience of their own Quality of Life if their humbleness affect their ability to ask for help and support.

Due to the findings of the study we are of the meaning that its of importance in social work with elderly to maintain and promote the feeling and perception of Quality of Life among elderly living in nursing homes. This is based on the analysis where our interpretation suggests that elderly's humility may affect their feeling and experience of individual Quality of Life negatively.