Syftet med studien var att belysa och analysera förekomsten samt betydelsen av ytliga samtal för äldre. Syftet var också att undersöka vilken betydelse ytliga samtal kan ha i äldres vardag och om det kan bidra till att skapa sociala gemenskaper. Utifrån syftet har studien haft följande frågeställningar: Hur kan ytliga samtal beskrivas och vad förmedlas i dessa samtal? Vilken betydelse har platsen för att skapa ytliga samtal? Hur kan ytliga samtal och platsen tillsammans bidra till att skapa sociala gemenskaper för äldre? Studien har en kvalitativ ansats och den vetenskapsteoretiska utgångspunkten är kritisk realism. Det empiriska material är inhämtat på en kommunalt driven lunchrestaurang. Sju deltagande observationer har genomförts, med cirka fyra informella intervjuer vid varje observationstillfälle. Vidare har fyra formella intervjuer genomförts, dessa har varit kvalitativa intervjuer; en kombination mellan semistrukturerad och ostrukturerad intervju. I samband med observationerna har dessa dokumenteras genom fältanteckningar, dessutom har alla formella intervjuer transkriberats. Respondenterna är män i åldrarna 40-90 år som lever ensamma i eget boende. Studiens resultat visar att det finns utvecklade sociala relationer på restaurangen som kan kategoriseras som tunna nätverksband. Resultatet visar också hur dessa sociala relationer kommer till uttryck och betydelsen av dessa nätverksband i förhållande till platsen. Resultaten har analyserats i förhållande till studiens teoretiska ram och tidigare forskning. Studiens slutsatser är att det ytliga samtalet har en betydelse för äldre att skapa sociala gemenskaper. Det visar även på att platsen har en betydelse, både ställt som sig själv men även i samverkan med det ytliga samtalet, för att skapa dessa gemenskaper. Platsen bidrar till att tunna nätverksband utvecklas och det ytliga samtalet bidrar till denna utveckling och håller dessa sociala relationer levande. En ökad förståelse om det ytliga samtalets betydelse skulle i socialpedagogiskt arbete kunna bidra till att hitta nya vägar för att förebygga socialt utanförskap och i arbetet med att utveckla mötesplatser för äldre.

The purpose of the study was to illustrate and analyze the occurrence and meaning of superficial conversation for senior citizens. The purpose was also to investigate what meaning superficial conversations can have regarding everyday life for the elderly and if it can contribute in creating social communities. Based on the objective of the study the following questions were formed: How can superficial conversations be described and what can be conveyed in these conversations? Of what importance is the place in creating superficial conversation? How can superficial conversation in conjunction with the place contribute to establishing social communities for the elderly? The study has a qualitative approach and the scientifically theoretical standpoint is critical realism. The empirical material has been gathered from a municipally driven diner. Seven participating observations has been conducted, where around four informal interviews have been conducted for every observation session. Furthermore four formal interviews were conducted; these have been qualitative interviews; a combination of semistructured and unstructured interviewing. Field notes were taken in conjunction to the observations and all formal interviews have been transcribed. The respondents are men in the ages 40-90 years old, living alone in private properties. The results of the study demonstrates that there are developed social relations at the restaurant which can be categorized as thin ties. The results also display how these social relations are expressed and the meaning of these thin ties in relation to the place. The results have been analyzed in relation to the studies theoretical framework and previous research. The conclusion is that the superficial conversation has a deeper meaning as a means for the elderly to create social communities. It also shows that the place is important, both in itself but also in conjunction with superficial conversation to help create these communities. The place is a contributing factor in the development of thin ties and superficial conversation nourishes this development and keeps these social relations alive. An increased understanding regarding the importance of superficial conversation would facilitate the social pedagogical work for finding new ways of preventing social exclusion and in the development of social meeting places for elderly people.