Svenska elevers resultat blir allt lägre i internationella jämförelseundersökningar och främst är det elever i behov av särskilt stöd som halkar efter. Tidigare forskning visar att stöd till elever sätts in sent i den svenska skolan, vilket kan vara en anledning till de låga resultaten. Enligt skollagen (SFS 2010:800) har samtliga elever som behöver någon form av stöd i sin skolgång rätt att få det. Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare på en skola upplever i vilken mån detta stöd tillgodoses och i vilken mån elever får den hjälp de behöver för att uppnå svenskämnets kunskapskrav i årskurs tre. För att ta reda på hur stödet till elever fördelas används kvalitativa forskningsintervjuer med fem lärare i år F-3, vilka syftar till att skapa oss en bild av hur de upplever sina resurstillgångar. Systematiseringen av resurstillgångarna sker med hjälp av Bourdieus resursteori, vilken innefattar humankapital, socialt kapital, ekonomiskt kapital och kulturellt kapital. Den forskningsfråga som studien och intervjufrågorna grundas på är:

• I vad mån upplever lärare att de har tillgång till resurser för att tillgodose elevers behov av särskilt stöd?

Studiens resultat visar att det finns brister i stödet till elever och att det ekonomiska kapitalet har störst betydelse för huruvida elevers stödbehov kan tillgodoses eller ej. Något annat som visar sig spela stor roll i sammanhanget är lärares förhållningssätt, deras kulturella kapital. Slutsatsen som kan dras av studien är att elever inte får det stöd de behöver och att det ekonomiska kapitalet inte svarar upp till skollagens krav. Å andra sidan spelar det ingen roll hur mycket pengar det finns om de inte kan förvaltas på rätt sätt och om läraren inte har den attityd och det förhållningssätt som krävs för att utforma undervisningen utifrån elevers individuella förutsättningar