Syftet med uppsatsen är att lyfta fram högstadietjejers egna tankar och upplevelser av hur de presenterar sig själva på olika sociala medier och hur deras identitetsskapande påverkas av att de ständigt är uppkopplade på sociala medier. En kvalitativ ansats har använts där fokusgruppintervjuer genomförts med sex högstadietjejer. Teorierna som använts i studien utgår från Anthony Giddens' perspektiv på identitet och senmodernitet, Thomas Ziehes tankar kring ungdomar och samhället, Erving Goffmans dramaturgiska ansats, Judith Butlers och Frih och Söderbergs teorier kring genusperspektiv. Komplettering till teorierna har gjorts med aktuell forskning kring det valda fältet.

Resultatet visar på att användandet av sociala medier har en stor inverkan på och betydelse för tjejernas identitetsskapande. De spenderar många timmar varje dag på olika sociala medier för att hålla kontakt med vänner, se vad andra användare gör och dela eget innehåll i form av bilder, videor och statusuppdateringar. Genom publiceringen av främst bilder strävar tjejerna efter att få så många likes som möjligt. Den ökande användningen av sociala medier har medfört att näthat har vuxit sig större då anonymitet tillåts på vissa sajter.

Resultatet visar på att det finns en skillnad mellan hur killar och tjejer använder sig av internet och sociala medier, då killar i större utsträckning än tjejer spelar spel och söker information medan tjejer oftare använder det för att upprätthålla sociala relationer. Enligt resultatet är publicering av retuscherade bilder till viss del accepterat men att bilderna bör stämma överens med utseendet offline

The purpose of this thesis is to highlight the high school girls' own thoughts and experiences of how they present themselves on various social media and how their identity is influenced by the constantly connection to social media. A qualitative approach has been used in which focus group interviews with six high school girls has been conducted. The theories that has been used in the study is based on Anthony Giddens' perspectives on identity and late modernity, Thomas Ziehe's thoughts on youth and society, Erving Goffman's dramaturgical approach and Judith Butler's and Frih and Söderberg's gender perspective. Theory has been supplemented with current research related the selected field.

The result shows that the use of social media has a big impact on and importance to the girls' identity construction. They spend many hours each day on various social media to keep in touch with friends, see what other users are doing and share their own content in the form of photos, videos and status updates. With the publication of photographs mainly pursued by the girls to get as many likes as possible. The growing use of social media has meant that hate online has grown larger since anonymity is allowed on certain sites.

The result shows that there is a difference between how boys and girls use the internet and social media, since boys in a greater extent than girls are playing games and search for information while girls more often use it to maintain social relationships. According to the result the publication of airbrushed images are somewhat accepted but that the images should be consistent with the appearance offline