Den här studien syftar till att skapa kunskap och förståelse kring hur fastighetsförvaltningsbolag som följer K3-regelverket har infört den nya metoden komponentavskrivningar på sina fastigheter. Studien belyser även de aktörer som har inflytande på redovisningspraxis samt svårigheter med att hantera praxis och nya regler. Studien är kvalitativ och empirisk data är insamlad genom intervjuer med erfarna ekonomer på fastighetsförvaltningsbolag i Göteborg.

Då komponentavskrivningar är en ny metod finns det ingen tidigare forskning inom området. Studien berör därför redovisningspraxis. Begreppet praxis beskrivs bland annat utifrån den institutionella teorin och dess tre olika perspektiv. Tidigare forskning visar att det är revisorer som har det största inflytandet på företag och samhället när det kommer till redovisning och praxis. De utmaningar som företag kan ställas inför vid implementering av nya redovisningsregler är tid i form av arbetstimmar, extra kostnader och behov av ökad kunskap. Även tolkning av rekommendationer kan vara en stor utmaning för företag.

De slutsatser som vi kommit fram till i vår studie är att de intervjuade fastighetsförvaltningsbolagen upplever införandet av komponentavskrivningar som utmanande. Ytterst lite vägledning finns och att rekommendationerna från Bokföringsnämnden är otydliga. På grund av det har företagen utarbetat egen praxis och mallar för den nya metoden. Gällande revisorers inflytande så stämmer tidigare forskning överens med vår insamlade empiriska data. Det finns inga oklarheter i att det är revisorer som har det största inflytandet, varit mest vägledande och givit stöd vid komponentmetoden och K3 generellt. Vi drar även slutsatsen att det är svårigheter att införa nya regler i företag. Främsta är det svårigheter kring tolkning av rekommendationer, samt tiden som krävs för att ta sig an komponentmetoden och införa den i företag

This study aims to create knowledge and understanding of how property management companies that follow the K3 regulatory have introduced component depreciation on their properties wich is a new method. The study also aims to focus on the actors who have influence on accounting practices and problems in managing the practice and new rules. The study is qualitative and the empirical data is collected through interviews with skilled economists in the property management companies in Gothenburg.

As component depreciation is a new method, there is no previous research in the area. The study's research therefore affects accounting practice. The concept of practice is described in part based on institutional theory and the three perspectives. Previous research shows that there are accountants who have the greatest influence on business and society. The challenges that businesses can face when implementing new accounting rules are time, cost and the need of knowledge, but also to the interpretation of the recommendations can be a challanges for companies.

The conclusions that we have reached in this study are that the interviewed property management companies experienced the introduction of component depreciation as challenging, as very little guidance has been available. The recommendations of "bokföringsnämnden" has been unclear . Because of this, companies have devised their own practice and methods. Our empirical data comfors that the Auditors has influence in practise. There is no ambiguity in that accountants are the ones who have the most influence, most every guidance and support in the component method and K3 in general. Another conclusion is the existence of difficulties to introduce new rules in business. Mainly the interpretation of the recommendations and time needed to take on the component method and implement them in business.