Bakgrund: Pedagogisk dokumentation grundades i den norditalienska staden Reggio nell'Emilia i slutet av andra världskriget och har nu varit verksam i dryga femtio år. Reggio Emilias pedagogiska filosofi påbörjades som en "motståndsrörelse" mot den fascistiska rörelsen efter andra världs-kriget (Lenz Taguchi, 2013). I början på 1990-talet introducerades denna filosofi även i Sve-rige och föreningen "Svenska Reggio Emilia Institutet" startades. Syftet med denna pedago-gik var att skapa dokumentationsprocesser tillsammans med barnen och att kunna se olikheter i barns lärande, det vill säga kunna skapa en reflekterande lärandemiljö. Lenz Taguchi betonar också att dessa dokumentationsprocesser var till syfte att synliggöra, stimulera och fördjupa barns utforskande lärande i mindre och större projektarbeten. Dessa projektarbeten skapade utforskande och experimenterande läroprocesser som noga skulle dokumenteras och följas upp av ansvariga förskollärare, lärare och handledare.

Syfte: Förskolans läroplan reviderades år 2010 och där med har målen förtydligats samt mål har till-kommit, som till exempel pedagogisk dokumentation. Syftet med vår studie är att få fördjupad kunskap om pedagogisk dokumentation i förskolan.

Metod: En kvalitativ studie med gruppintervjuer har genomförts.

Resultat: Denna undersökning visar vad ett antal förskollärare anser om pedagogisk dokumentation som arbetsverktyg samt hur verktyget synliggörs i deras verksamhet och hur de använder sig av det. Undersökningen har visat att samtliga förskollärare har en positiv inställning till detta arbetsverktyg och ser det som en långsiktig arbetsprocess för barnens lärande. Resultatet visar även att förskollärarna har ungefärliga definitioner om pedagogisk dokumentation, vilket bevisar att förskollärarna kontinuerligt uppdateras om det som idag är aktuellt. Båda förskolorna tar upp likvärdiga begrepp som handlar om att de uttrycker att deras kvalitetsarbete har blivit till det bättre. Vidare kan vi i denna studie konstatera att förskollärarnas tillvägagångssätt skil-jer sig från varandra men det slutgiltiga resultatet visar ändå att de arbetar för att gynna bar-nens kunskapssökande. Förskollärarnas beskrivningar visar att de kontinuerligt arbetar med pedagogisk dokumentation men att det skiljer fyra år mellan uppstarterna, vilket betyder att den ena förskolan har arbetat med arbetsverktyget under en längre tid i deras verksamhet. När vi jämförde resultatet av intervjuerna med tidigare forskning kunde vi konstatera att förskollä-rarna har en bred bild av vad pedagogisk dokumentation är och vart pedagogiken har kommit ifrån. Förskollärarna visar sig tydligt veta vad syftet med detta arbetsverktyg är och hur det skall användas för att synliggöra barns lärande på förskolan. Slutsatsen blir att de deltagande förskollärare har goda kunskaper om pedagogisk dokumentation och dess syfte i förskolan