Syftet med studien är att kartlägga och beskriva det juridiska och finansiella motorer som styr genomförande av skredförebyggande åtgärder. Detta syfte underbyggs i sin tur av två frågeställningar; vilket juridiskt ramverk har kommuner att förhålla sig till vid skredriskhantering samt vilka planstrategier som används i de tre kommunerna vid förebyggande av skred?

Studien avgränsas till att enbart beröra tre kommuner med samhällen i Götaälvdalen. Fokus ligger på skedet före ett skred och är redovisat ur ett kommunalt perspektiv. Två metoder har valts för insamling av data. Dels semi-strukturerade intervjuer av sex respondenter som alla är yrkersverksamma inom skredriskrelaterade yrkesområden. Hälften jobbar med skredriskförbyggande åtgärder i de tre valda kommunerna. De tre övriga respondenterna jobbar vid andra berörda myndigheter. Tillvägagångssättet följder ett mönster av insamling av data, sovring av materialet samt sammanställning av resultatet. I teoriavsnittet redovisas fem viktiga bakgrundsområden och syftet är att ge en grundläggande bild av skredproblemet i samhället. De tvärvetenskapliga ämnen som redovisas tar upp geologiska förutsättningar, historiska skred i Göta älvdalen, klimatförändringar, geotekniska åtgärder samt de olika myndigheter som är berörda av skredförebyggande åtgärder.

Resultatdelen består av två delar. Den första heter Rättsliga ramverk och innehåller en kartläggning av de lagar som är tillämpliga på skredförebyggande åtgärder. De lagar som redovisas är plan och bygglagen, miljöbalken, lagen om skydd mot olyckor, lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, expropriationslagen, skadeståndslagen preskriptionslagen samt jordabalken. Den andra delen av resultatet heter Kommunala strategier och här redovisas kommunernas praktiska tillvägagångssätt vid skredförebyggande arbete. Kapitlet avslutas med en resultatanalys som sammanställer de svar som framkommit. Därefter följer ett diskussionsavsnitt som innehåller en värdering av framkomna svar samt redovisar framgångar såväl som brister i arbetet. I slutsatsen kopplas svaren som redovisats ihop med problemställningarna i början av studien. Här besvaras också det bakomliggande syftet och frågeställningarna. Här finns även en värdering av gjorda resultat samt reflektioner över vad som kunde gjorts annorlunda. Utöver detta så redovisas flera intressanta aspekter som inte täcks av denna studie och som förslagsvis kan bli framtida arbeten. Slutligen redovisas studiens källor samt flera bilagor som ansetts nödvändiga för att öka läsarens förståelse för studien

The purpose of this thesis is to identify and describe the legal framework governing local government work on landslide prevention. This purpose is supported by two issues; which legal framework municipalities have to relate to the risk of landslide management. And plan strategies used in the prevention of landslides?

The study is restricted to only discuss three municipalities. Focus is on the time before a landslide takes place and is reported from a municipal perspective. There are two selected method, which implies both interviews of semi-structured nature and literature studies. The approaching method was to collect data, sifting of the material and the compilation of results. In the theory section four important background topics are presents and the aim is to provide a basic picture of the landslide problem in society. The interdisciplinary subjects in this study are geological conditions, historical landslides in the Göta älvdalen, climate change and geotechnic.

The result chapter consists of two parts. The first is called Legal Framework and contains a survey of the laws that impact on landslide prevention. The laws presented are The Swedish Law of Planning and Building Act, the Law of Environmental Code, the Law on Protection against Accidents, the Law on municipalities and county measures before and during extraordinary events in times of peace and times of alert, the Law of Expropriation and the Law of Indemnity. The second part of the result is called Municipal strategies and it´s practical approach on landslide prevention. The chapter concludes with a result analysis that compiles the responses emerged. This is followed by a discussion section that contains a valuation of forward originated responses and report successes as well as shortcomings in the work. In the conclusion reported responses are coupled together with the problems presented in the beginning of the study. The underlying purpose and issues are also answered here. There is also an evaluation of past results, and reflections on what could have been done differently. Several interesting aspects not covered in this study is reported and suggested as future works. Finally, the study report sources as well as several appendices necessary to increase reader's understanding of the study