På Länsstyrelsen används en central metod som skapar en kalkyldifferens, dock upplevs differensen vara ett problem i organisationen. Differensen bidrar till oro, irritation och diskussioner. Vi ställer oss därför frågande till om metoden är tillräckligt implementerad i organisationen och om det är möjligt för en central metod som är misstrodd att vinna ökad acceptans i organisationen. För att kunna besvara forskningsfrågorna har studien utförts i samarbete med Länsstyrelsen, där syftet varit att utifrån de verksamhetsansvarigas perspektiv få kunskap om vilka problem de upplever med kalkyldifferensen och vilken acceptans det finns för metoden i organisationen. Studien är av kvalitativ typ, där ambitionen varit att fånga Länsstyrelsens medarbetares känslor och uppfattningar om kalkyldifferensen. Som en följd av studiens syfte och forskningsfrågor behandlar den teoretiska referensramen områden som kan bidra till att en central ekonomistyrningsmetod inte får det mottagande som eftersträvats, samt hur individer förstår och använder ekonomisk information. Insamling av empirisk data har skett genom intervjuer med verksamhetsansvariga och ekonomer på Länsstyrelsen. I tolkningen analyseras empirin med hjälp av teorin utifrån en analysmodell konstruerad av författarna. Organisationens identifierade problem ställs mot teoretiskt möjliga lösningar. Att tolkningen visar att kalkyldifferensen inte är tydligt förankrad i verksamheten leder till slutsatsen att acceptansen för differensen är låg. I slutsatsen lämnas rekommendationer till Länsstyrelsen på hur arbetet med kalkyldifferensen skulle kunna utvecklas

The County Board, Länsstyrelsen, does use a management control method that creates a costing difference, however, the difference is perceived to be a problem in the organization. The difference contributes to anxiety, irritability and discussions. We are therefore doubtful whether the method is sufficiently implemented in the organization and whether it is possible that an already discredited approach can gain greater acceptance in the organization. To answer the questions, the study has been conducted in cooperation with the County Board, and the purpose has been from an operational business manager's perspective to gain knowledge about which problems they experience with the difference and how the acceptance for the method is in the organization. The study is of qualitative nature, where the aim has been to capture the employees' feelings and perceptions of the differential calculus. As a result of the study's purpose and research questions the theoretical framework deals with areas that can contribute to if acceptance of a central management control method is not reached, and how individuals understand and use financial information. Empirical data were collected through interviews with operational managers and economists. In the analysis empirical data is compared with theory from an analysis model constructed by the authors. The problems identified in the organization are compared with theoretical possible solutions. The analysis shows that the differential calculus is not clearly rooted in the organization, which leads to the conclusion that the acceptance for the difference is low. In the conclusion recommendations to the County Board are made about how the work with the differential calculus could be developed