Syftet med studien är att beskriva och söka förståelse för hur anhöriga till barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning upplever bemötandet från professionella inom socialtjänsten. Fokus ligger på de kunskaps- och relationsaspekter som kan sägas ligga till grund för professionellas bemötandekompetens. Att belysa dessa bemötandefrågor kan väcka diskussion kring att det bör finnas en djupare etisk medvetenhet hos de professionella. Då den medvetenheten ger en rikare förståelse för anhörigas situation samt en insikt i vad ett gott bemötande handlar om vilket även eftersträvas allt mer i dagens välfärdssamhälle. De frågeställningar som studien baseras på är: Hur beskriver anhöriga begreppet bemötande? Vilken betydelse har den professionellas kunskaper inom området neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, för de anhörigas upplevelse av bemötandet? Vilken betydelse har den professionellas förmåga att kunna skapa en relation, för de anhörigas upplevelse av bemötandet? Metoden som används i studien har en kvalitativ ansats och utgår ifrån fokusgruppsintervjuer. Som teoretisk utgångspunkt valdes symbolisk interaktionism som tillsammans med begreppet bemötande förklarar och analyserar bemötandets betydelse vid samspel mellan individ och professionell. Resultatet redovisas, analyseras och reflekteras över med hjälp av studiens teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning. Studiens resultat visar att informanterna upplever bemötandet från de professionella som otillräckligt då det inte stämmer överens med informanternas beskrivningar av begreppet bemötande. Resultatet visar även att informanterna upplever att de professionella saknar direkt kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Resultatet åskådliggör att samtliga informanter upplever att de inte blir lyssnade till samt att informanterna känner sig maktlösa. I resultatet framkommer att informanterna upplever att förutsättningen för att kunna skapa en relation med de professionella inte har infunnit sig, då informanterna påtalar att de tvingats byta handläggare vid flera tillfällen. Slutsatsen är att professionellas kunskaper inom området neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt professionellas förmåga att kunna skapa en relation, har stor betydelse för de anhörigas upplevelse av bemötandet

The aim of this study is to describe and seek understanding of how relatives to children with neuropsychiatric disabilities experience the treatment from professionals in social services. The focus is on the knowledge and relational aspects that can be said to form the basis of professionals' treatment expertise. To illustrate these questions about treatment can inspire discussions that there should be a deeper ethical awareness among the professionals. That awareness provides a richer understanding of the relatives’ situation and an insight into what good treatment is all about, which also seeks more and more in today's welfare society. The issues which the study is based on are: How do the relatives describe the concept of treatment? How important are the professionals knowledge in the field neuropsychiatric disorders, for the relatives experience of treatment? How important are the professionals ability to create a relationship, for the relatives experience of treatment? The method used in the study has a qualitative approach and is based on focus group interviews. The selected theoretical key concept was symbolic interactionism, which together with the concept of treatment and explains and analyzes the treatments significance of the interaction between the individual and professional. The result is presented, analyzed and reflected upon using the study's theoretical key concepts and previous research. The result of the study demonstrates that the informants experience the treatment from the professional as inadequate, as it does not match the informants’ descriptions of the concept of treatment. The result also shows that the informants experience that the professionals do not have direct knowledge of neuropsychiatric disorders. The result illustrates that all informants experience that they are not being listened to and that the informants feel powerless. The result shows that the informants experience that the premise of being able to create a relationship with the professional has not been shown, that is because as the informants denounce that they had to change social workers on several occasions. The conclusion is that professionals’ knowledge in the field of neuropsychiatric disabilities and professionals ability to create a relationship is very important for the relatives’ experience of treatment