Studien bygger på kvalitativa intervjuer med personer som arbetar i elevhälsoteam på högstadiet. Studiens syfte är att öka förståelsen för vilka föreställningar som finns om ADHD hos elevhälsoteam och hur dessa föreställningar inverkar på de stödinsatser som ges till elever med diagnosen ADHD. Resultatet har analyserats med hjälp av en kritisk diskursanalys. I vårt analysarbete använde vi oss av fyra diskurser; interaktiv- , indifferent-, kategorisk- samt multimodal diskurs.

De slutsatser vi kan dra av resultatet är:

- Studiens resultat visar att ADHD förklaras av elevhälsoteamen som en funktionsnedsättning där man kan härleda funktionsnedsättningen till en permanent skada i hjärnan.

- Resultatet visar att elevhälsoteamen beskriver ADHD som en funktionsnedsättning. Trots detta är elevhälsoteamen övertygade om att detta tillstånd är så pass påverkbart att man under rätt förutsättningar mer eller mindre helt kan bli av med de symtom som kännetecknar ADHD.

- ADHD-diagnosen ses som en personlighet och inte som ett sjukdomstillstånd. Det är något man är, inte har.

- Studien visar att stödinsatser som ges ska bygga på individuella förutsättningar. Dessa insatser ska alltid vara anpassade efter just den elevens behov. Utgångspunkten ska alltid vara den enskilda individen och att alla barn är unika.

- Resultatet i studien visar att syfte, mål och risker med medicinering ska övervägas noga. Att endast medicinera för att klara skolvardagen och för att passa in dess normsystem anses som tvivelaktigt och ifrågasätts starkt.

- De professionella upplever att man inom elevhälsoteamen har en samsyn på ADHD. Denna samsyn är en avgörande faktor i arbetet kring elever med ADHD. Man betonar vikten av att tala samma språk och av att ha samma människosyn. Denna samsyn kan även utgöra ett hinder i den kreativa process som verkar i det pedagogiska förhållningssättet.

- Resultatet i studien visar att de arbetsmetoder som elevhälsovårdteamen använder sig av utgår ifrån en multimodal diskurs där stödinsatserna till elever med ADHD bygger på fyra delar. Dessa delar är: struktur, miljö, samarbete och förhållningssätt/kunskap. Denna mulitmodala diskurs är att betrakta som en integrerad helhetssyn där flera perspektiv beaktas. I socialt arbete kan denna integrerade helhetssyn skapa goda förutsättningar till stöd för elever med ADHD

The study aims to increase understanding of the notions that exist about ADHD in student health teams working in secondary school and how these perceptions affect aid efforts given to students diagnosed with ADHD. The method we used is a qualitative research interview. The informants who the study builds on work in student health team at secondary school. The results have been analyzed using a critical discourse analysis. In our analysis, we used four discourses; interactive, indifferent, categorical, and multimodal discourse. The conclusions we can draw from the results are: - Study results show that ADHD is due to student health team as a disability where one can derive the disability to permanent damage in the brain. - The results show that student health teams describe ADHD as a disability. Despite this, student health teams are convinced that this state is so responsive that under the right conditions, you can more or less completely get rid of the symptoms that characterize ADHD. - ADHD diagnosis is seen as a personality and not as a medical condition; it is something you are, not something you have. - The study shows that the support given must be based on individual preconditions. These efforts should always be tailored to the particular student's needs. The starting point should always be the individual, and that every child is unique. - The results of the study indicate that the purpose, goals and risks of medication should be considered carefully. Only medication to cope with school life and to fit its norms is considered as doubtful and strongly disputed. - The professionals in health teams experience that they have a consensus on ADHD. This convergence is a critical factor in the work with students with ADHD. It stresses the importance of speaking the same language and having the same outlook. This convergence can also pose barriers to the creative process that is operating in the pedagogical approach.

- The result of the study shows that the work methods that student health teams use assume a multimodal discourse where aid efforts for students with ADHD are based on four parts. These parts are: structure, environment, collaboration and attitudes/ knowledge.This multimodal discourse is considered as an integrated holistic approach in which multiple perspectives are taken into account. In social work, this integrated holistic create favorable conditions to support students with ADHD