Bakgrund

I föreliggande arbete undersökte vi vilka känslor och uppfattningar elever i årskurs 6 har i förhållande till den nationella provsituationen. Anledningen till valet av undersökning är att det saknas tidigare forskning om känslor och uppfattningar ur elevers perspektiv, framför allt i årskurs 6. Den tidigare forskning som vi utgått från berör de nationella provens betydelse, lärares uppfattningar om vad elever känner för de nationella proven och elevers egna rapporterade känslor och uppfattningar. Vi har även redovisat Maj Törnvalls teorier som berör hur prov och bedömning påverkar elever, samt Carol Dwecks teorier om hur hög- och lågpresterande elever ställer sig till motivation och motgångar.

Syfte

Syftet med undersökningen var att få en ökad förståelse för hur elever i årskurs 6 känner för och uppfattar den nationella provsituationen, samt att undersöka hur relationen ser ut mellan elevernas rapporterade känslor och uppfattningar och lärarnas bedömning av elevernas prestationsnivå i skolan. Vi ville undersöka om känslor och uppfattningar skiljer sig mellan hög- och lågpresterande elever.

Metod

Studiens material samlades in från kvalitativa parintervjuer där sammanlagt 20 elever intervjuades. Intervjuerna spelades in med mobiltelefon för att sedan kunna transkriberas. Eftersom vi ville undersöka relationen mellan elevernas rapporterade känslor och uppfattningar och deras prestationsnivå i skolan, kategoriserade klasslärarna eleverna efter om de var hög- respektive lågpresterande, för att vi skulle få en jämn fördelning. Intervjumaterialet analyserades och delades in i huvudteman.

Resultat

Resultatet redovisas genom tre huvudteman;

De nationella proven i förhållande till stress, De nationella proven i förhållande till tidsaspekten och De nationella provens betydelse. Resultatet visade att elever känner oro och ängslan för den nationella provsituationen, men att dessa känslor och uppfattningar skiljer sig åt beroende på om eleverna är hög- eller lågpresterande. Eleverna rapporterade att de upplever en oro och stress inför, under och efter de nationella proven. Faktorer som eleverna framför allt oroade sig för är att slutbetyget ska påverkas, att betygen ska sänkas, att den utsatta tidsbegränsningen inte räcker till och över provens storlek och betydelse. Resultatet visade att graden av oro skiljer sig mellan hög- och lågpresterande elever. De lågpresterande eleverna rapporterade om en större oro än de högpresterande eleverna