Brukardelaktighet har sedan 1980-talet diskuterats i allt större utsträckning. Delaktighet kan ha flera positiva betydelser då det både kan effektivisera en verksamhet och för den enskilde brukaren kan det innebära en framgångsfaktor i vård och behandling. Studiens syfte är att beskriva och analysera hur behandlare ser på vikten av delaktighet i missbruksvård, hur delaktighet främjas av behandlarna samt att belysa de hinder behandlarna upplever för att erbjuda delaktighet. De centrala frågeställningarna för studien är: Hur definierar behandlarna delaktighet? Hur ser behandlarna på vikten av delaktighet i missbruksbehandling av alkohol? Hur arbetar behandlarna för att främja delaktighet? Vilka hinder ser behandlarna i sitt handlingsutrymme för att främja delaktighet?

Centrala begrepp i studien är brukare, beroende och missbruk. Beskrivningar av behandlingsmetoder, brukardelaktighet och evidensbaserad praktik tas upp för förståelsen av studien.

De teoretiska perspektiven är delaktighet, gräsrotsbyråkrat med fokus på handlingsutrymme och maktteori. Dessa teorier har använts för att utforma intervjuguiden och för att analysera resultatet. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på fem intervjuer. Intervjuerna genomfördes enskilt med en intervjuare. Intervjuerna genomfördes med en intervjuguide som innehöll teman med tillhörande frågor. Intervjuerna transkriberade i dess helhet för att underlätta analysen. Analysen är gjord genom att transkripten kodades. Koderna tematiserades och summerades till sist i resultat och analys. Resultatet av intervjuerna ställs i relation till syfte, frågeställningar, teorier och tidigare forskning i analysen. Studiens resultat och slutsats är att delaktighet eftersträvas och är en framgångsfaktor i behandlingsarbetet. Samtidigt finns det hinder för att kunna erbjuda delaktighet såsom den makt och det handlingsutrymme studiens behandlare har.

Delaktighet och delaktighetsgörande är centralt inom socialpedagogiken. Resultatet av denna studie visar att missbruksbehandlare anser delaktighet vara viktigt. Studier likt denna är viktiga för socialt arbete och socialpedagogik då det leder till kunskaper om delaktighet. Samtidigt får det inte stanna vid bara kunskaper då delaktighet även måste appliceras i det dagliga arbetet

Since the 1980s participation has been discussed increasingly. Participation can both improve the efficiency of the organization and for the individual user it can be a successful factor in care and treatment. The purpose of this study is to describe and analyze how therapists view the importance of participation, how participation is implemented by the therapists as well as highlight the obstacles therapist experience while offering participation. The central questions for the study are

: How do the therapists define participation? How do the therapists view the importance of participation in the drug treatment of alcohol? How do therapists implement participation? What obstacles do the therapists meet in its discretion to promote participation?

Key concepts for the study are users, addiction and abuse. A description of treatment methods, user participation and evidence-based practice is entered to the understanding of the study.

The theoretical perspectives are participation, street-level bureaucracy with focus on discretion and power theory. The theories have been used for the construction of the interview guide and in the analyzing of the results. The study has a qualitative approach and is based on five interviews. The interviews were carried out individually with one interviewer. The interviewer used an interview guide during the interviews that contained themes and related issues. The interviews were transcribed in order to facilitate the analysis. In the analyzing the transcript were coded. The codes were then thematized and summarized. The results of the interviews are in the analysis set in relation to the purpose, issues, theory and previous research. The study's results and the conclusion is that participation is to be sought and is a factor for a successful outcome of the therapy. Meanwhile, there are obstacles in the process of implementing participation such as the power and the discretion of the therapists.

Awareness of participation is central in social pedagogy. The results of this study view that drug therapists consider participation as important. Studies like this are needed for social work and social pedagogy as it leads to knowledge of participation. At the same time, it is important that it do not stop at just knowledge as participation must also be applied in the daily work