I och med införandet av referenssystemet SWEREF99 har Lantmäteriet släppt ansvaret för fysiskt markerade punkter i plan. Detta innebär att det inte går att lita på att kvaliteten på befintliga punkter är tillräckligt bra för att användas som utgångspunkter i olika projekt. Syftet med denna studie var att undersöka och jämföra två olika metoder, Realtidsuppdaterad fri station (RUFRIS) och Trepunktsmetoden, för etablering av nya utgångspunkter i områden där det inte finns några kända punkter. RUFRIS baseras på en kombination av Real Time Kinematic (RTK), alternativt nätverks-RTK (N-RTK), och vinkel- och längdmätning med totalstation för att etablera en fri station. Trepunktsmetoden bygger på att en halvtimmes statisk GNSS-mätning kombineras med stommätning med totalstation för att skapa ett nät med ett starkt internt samband.

Studien tar upp vilken osäkerhet mätmetoderna har samt hur tillämpningen av dem fungerar i praktiken. Studien syftar även till att belysa i vilka situationer respektive metod är lämplig att använda. För att utföra studien användes en kvantitativ metod som gick ut på att två punkter, som var gemensamma för båda metoder, mättes in 15 gånger. En jämförelse gjordes därefter för osäkerheten, i både plan och höjd, mellan de koordinater som mätmetoderna gett. Även tidsåtgången för utförandet av de två metoderna jämfördes.

I studien framkom att det inte går att påvisa någon skillnad i osäkerhet i plan eller höjd mellan de båda metoderna. RUFRIS har ett enklare utförande rent praktiskt samt lämpar sig väl för endast en person att använda. Metoden kan till exempel användas vid kontroll av markmodeller vid vägbyggen. Trepunktsmetoden har ett starkare internt samband mellan punkterna, på grund av att vinklarna och längderna från stommätningen bibehålls vid transformationen av de statiska mätningarna. Metoden lämpar sig därför bättre för etablering av byggplatsnät. Metoden innehåller fler steg vid användandet, vilket gör att den tar något längre tid att genomföra jämfört med RUFRIS, samt att det är större risk att det blir fel i något av stegen. Trepunktsmetoden kan användas av en person, men det förkortar tiden och underlättar genomförandet betydligt om två personer hjälps åt

With the introduction of the reference system SWEREF99, The national land survey of Sweden no longer takes responsibility for the points that are marked on the ground. This means that the quality of these points is not trustable enough for them to be used in different projects. The purpose of this study was to test and compare two different methods, the Real time updated free station (RUFRIS) and the Three-point method, to establish new points in areas where there are no physical points with known coordinates before. RUFRIS is based on a combination of Real Time Kinematic (RTK), alternatively Network RTK (N-RTK), and measurements with a total station to establish a free station over a point. The Three-point method is based on the combination of half an hour static satellite survey and measuring with a total station to create a network which has a strong internal connection.

The study brings up which uncertainty one can get with both methods as well as how the methods work in practice. It also aims to illustrate in which situations either of the methods could be used. To conduct the study, a quantitative working method was used. The idea behind this work method was to calculate the coordinates of two points 15 times with both methods. Then a comparison was made between the methods of measurement on the uncertainty in horizontal and vertical coordinates and also on the running time to complete the measurements.

The conclusion of the study is that there is no difference in the uncertainty in the horizontal and vertical coordinates between the two methods. The RUFRIS method is simpler in its practical execution and it is fully workable with one person. This method can for example be suited for controlling DEM models in road construction. The Three-point method has a strong internal connection between the points because the lengths and angles that are measured with the total station is kept through the transformation. This makes it suitable for construction sites networks. The method contains more steps when using it, which makes it more time consuming and it is also easier to make an error in one of the steps. The Three-point method can be used with one person, but it is less time consuming and considerably easier if two persons work together